Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tids fordringar. Samma språkforskarnit ledde hononv äf-
ven att utgifva Ulphilas och Vestgöthalagen, båda ej vitan
sina stora fel och misstag. Den sednare är den eenda
återstående frukten af Stjernhjelms juridiska studier,, ty
ivenne andra afhandlingar i Juridik äro förlorade. (Ock-
så var Juridiken för honom endast brödstudium. — IPro-
theus Rhetoricus säges vara en frukt af hans språkforsk-
ningar, men tillika framställande hans ästhetiska åsiggter.
Den är mig obekant: Att sluta! af Lars Fornelii Pioeti-
éa Tripartita, som utkom redan; 1643 och innehåller ,, så-
som jag nyligen försökt visa, många märkvärdiga mnin-
gar och antydningar af djupare åsigter, måste én iman
med Stjernhjelms snille och philosophiska bildning sett
ännu djupare. — Såsom Mathematiker var han icke; en
ensidig räkenmästare, utan såg sin vetenskap ur den
högsta synpunkten. Den är, säger han i sin snillrika de-
dieation af Arehimedes Reformatus till Drottning Chri-
stina, utbredd i och öfver allt som Gud skapat; — Mi-
nerva, född ur Jovis hjerna, — Guds foster, aflad fförr-
än verlden blef skapad, framburen straxt i Ljusets: åt-
skiljande från mörkret, i himlarnes hvälfvande, lufftens
utbredande, jordens grundfästande och hafvets afgrämsan?
de, Fadrens högra hand, ty såsom Pythagoras säjger:
Deus est mumerus et numerus Deus est, Verldssjälem är
enligt Plato ett tal. Mätevisheten är alltså en hög ve-
tenskap. Dess utgreningar äro Musik, Optik, Biygg-
nadskonst, Befästningskonst, Mechanik, Tactik, Nawiga-
tionskonst, Algebra os & v. I många af dessa utgresnin-
gar följde Stjernhjelm sin miätevishet, men med stöörsta
framgång använde han den att bestämma mått, mål och
vigt efter nya principer; samtidigt, men utan gemensskap
med Kepplers likartade upptäckter. Algebran sökte han
göra onödig genom en ny vetenskap, som skulle erssätta
den, En trigonometri har han efterlemnat jemte fflera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
