Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Kalendern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
322 KALENDERN.
d. v. s. den 24 februari trå gånger (bis), hvarför ett sådant år
kallades bissextilis (ännu i dag på franska année bissextile
= skottår).
2. Månaden Januarius, som hittills var den ll:te, stäldes
i spetsen för året af orsak, sorn vi sedan skola anföra.
Namnen på de förutvarande femte och sjette månaderna, hvilka nu
för öfrigt blifvit olämpliga, ändrade man senare, Julius Caesar
och kejsar Augustus till ära, till Julius och Augustus.
Denne kalender trädde med år 45 f. K., således ett år
före Caesars död, i gällande kraft, sedan man redan förut gjort
slut på stridigheterna med naturen genom en våldsam
förlängning af det föregående året till 445 dagar, hvadan året 46 f.
K. kallades annas confusionis »förvirringsåret», ehuru det,
såsom den romerske historieskrifvare!! Macrobius anmärker,
för-tjenade att kallas annus confusionis iiltimus.
Begynnelsen af den nye kalendern, som erhöll namnet
»den Julianske», ehuru det i sjelfva verket var den
Ptolemsei-ske, måste nämligen väljas så, att den föll på en dag, på
hvilken solen åter börjar höja sig, och så att månaden Aprilis
i öfverensstämmelse med sitt namn betecknade öppnandet af
moder jordens sköte, naturens återuppvaknande, hvilket får
antagas med solens inträde i den norra hemisferen, d. v. s.
med begynnelsen af den astronomiske våren. Då Jikväl, för
att äfven bevisa månen den sista hedern, den dag, på hvilken
den nya tidräkningen börjar att fungera, tillika borde vara
en nymånedag, så kunde det första vilkoret ej uppfyllas i hela
sin stränghet, nyårsdagen inföll åtta dagar senare än det i
enlighet med kalenderns astronomiskt-meteorologiska tendens bort
ske. Solens inträde i den norra hemisferen, vårdagjemningen,
kom således ej heller att infalla på den l april utan på den
24 jnars.
Årets början är för öfrigt en bisak. Den vardt också
nästan ända ned till vår tid firad på olika tider af de olika
folkslag, hvilka - tack vare den då varande utbredningen af
det romerska väldet - ganska snart antogo den Julianske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
