Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Långfredagen år 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med oförstäld rysning skildrar blodregnet för oss, så skrifva
vi, långt ifrån att smittas af krönikörens rädsla, med ett gemytligt
leende i mariginalen, att det äfven regnat grodor och
soldatmössor, och draga oss med infnsorier, svampar, skyfall
och skydrag lyckligt nr knipan.
Och dervid förblir historikerns redbara karaktär icke blott
oantastad ntan varder i de flesta fall rent af rehabiliterad, då
man af sådana meddelanden, efter afskiljandet af de efter
olika tiders uppfattning gjorda tillsatserna, i regeln får fram
en historisk kärna. Denna senare igenkänna vi på beskrifningen
öfver de enskilda företeelserna och de dem beledsagande
omständigheterna. Berättelsen om firmamentets rodnad
i förbindelse med uppgift om verldstrakt och strålriktning låter
oss så mycket mindre tvifla på sanningen af det verkliga
förhållandet, ju vissare vi veta, att berättaren ej hade någon
aning om det naturliga och nödvändiga kausal-sammanhanget
mellan de enskilda företeelserna. Om en skriftställare i nittonde
århundradet kände sig föranlåten att i någon berättelse
sticka fram med ett norrsken, så skulle framgången, vore beskrifningen
hållen aldrig så noggran, vara mycket tvifvelaktig,
ty man skulle fråga efter vittnen. Hos författare af äldre
tider förträder detaljbeskrifningen öfver »underverket» vittnenas
plats. Huru förhåller det sig nu i detta afseende med
vår bibliska berättelse? Hvad är här kärna och hvad är här
bisak? Vi kunna enligt antydda grundsatser och med tillhjelp
af den nyare naturvetenskapen äfven här skarpt skilja
bådadera från hvarandra. Att mörkret (på grundtexten »skotos»)
allmänt uppfattas såsom solförmörkelse, hafva vi att tacka
endast evangelister!. Lukas, som till det allmänna uttrycket
hos de båda förste biograferne gör det tillägget: »Och solen
miste sitt sken». Nu veta vi med tillhjelp af den astronomiska
beräkningen med absolut visshet, att från år 26 till år
36 efter Kr. blott en enda solförmörkelse var synlig i Jerusalem,
nämligen den af den 24 november år 29. Dessutom är
vidare att bemärka, att i närheten af den judiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
