Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1822.
N:o 78«
CØURI6R6JX
F r S n Stockholm.
Thorsdagen d. at Januarii.
En blick pH sisilidne år.
(Forts. fr. N:o 77).
FrSn England vanda vt våra ögon på
Frankrike. Ingen ting af vigt bar förefallit i delta
rikes politik. Den gamla häftigheten tuelian
partierna inom representationen har fortfarit och
Ministeren, som önskade de båda häftigaste hrogta ur
inflytande, liar ettkt bilda ett eget modererat]t parti.
Men det lyckades irkc att få tillsa mutan ett sådant,
nog talrikt för att mutyäga båda dc förra, t
synnerhet sedan de, vid årets slnt, ingått on
onaturlig förening, för att, ehuru Jieiulcr sinsemellan ,
gémciiennit störta den gemensamt hatade ministeren.
l)e liberale, sotn icke bnppnJes efterträda den,
ville dock, sade de, häldre hnfva vid styret sina
afgjorda men ätliga fiender, än sådana, hvilkns
åtgärder stämplades af obcslntoOiulict och balfhctcr.
Ministeren öfvrrröstadcs, girk of och ■efterträdde#
af bestämda Ullras. Dessa iiafva icke stog länge
varit vid styrelsen, för att halva framlagt oitt
system. DS de ännu voro opposition, förklarade de
6ig högt mot trycktvånget och för Cborlans stränga
iakttagande. Man Ur nu se. om de Iiafva lust
oelt kraft att följa delta system. Det nya
»ryckfri hets-Jagförslogct är visserligen vida liberalare än
den nn gällande censur-lagen, men ej heller nog
gynnande för fulknmlig yttrandefrihet, för att vinna
de liberalas bifall. Den opposition, sotn, onktadt
föreningen mellan liberala och Uitras vid don gamla
ministerens störtande, hvar och cn väntade frän
de liberalas si.la nioi den nya Ultrss-ministöien ,
liar icke ulcblifvit; och det står till tiden, om ickc
dc liberalo, just genom sina häftigaste motståndares
frambjälpamle liil styret, komma att störta dem
så inveket säkrare, som det förra ministerielle
partiet (kanske i grunden mera liberalt än ultraistiskt)
på intet säkrare sätt kan bringas till förening med
de liberala.
I stället för att försöka någon framställning af
Frankrikes fiuancirlla tillstånd och styrelse, vilja
vi låu.i en ur deputeraden Ternanx’s tal, vid
debatterna öm budgettal. Att landet kunde draga
en beskattning af <po millioner, tillskrcf han den
växande industi icir. Denna åter härleder han från
skråns, helgdagars och klosters uphäfvando, från
jordens fördelning i miudre lofter och från
villebrådets förstöring. Men 0111 dessa vunna framsteg
gfi tillbaka, skall statens välstånd råka i stor fara.
Och delta är just att frukta , emedan man nynca
bemöda sig att göra handel och iudustrie mindre
ansedda. Man har exempel, alt folk falt kunglig
relief eller försäkran, att deras vunna adclskup
ej skull skadas deraf, att deras förfäder varit
köpmän. De gamla länsrätlighetcrne uplifvus, t. ex.
Capitaincrii-r, som medföra uteslutande jugträltighet.
Huruvida den nya Ministeren — hvars parti
heskrut tade den ärlige Ternaux, då han talte —
äro dc män, som skola a Iskalla dessa missbruk och
återföra Frankrike på den i Cliartau utstakade väg;
det måste vara tvifvcl underkastad!.
1 Europas öfiiga länder hafva Srets händelser
varit mindre vigtiga, Tyskland stSr på aiu guuila
punkt, om mau undantager någon lättnad,,som
synes vara gifvcu 31 den inländska rörelsen, genom
friare skeppsfart på »trörnirnn o s. v. — i
Preussen .och i Dannemark hafva omogna ocli
unrr-aktiga försök till revolutioner ondast ådragit
uphof«-mäiinen stratT, men icke ens väckt upiuärksamhct
hos folket.
Vi komina slutligen till don vigtjgasto — och
ljusasto — punkten af årets historia: Amerika.
Hela dess fasta land har gjort sig sjelf#tändigt —
ty Brasilien hänger ännu endast med svaga band
vid Europa och de få fasta platser, 80m änuu ljöl—
los Spanien tillhamla, då de sisln underrättelser
afgiugo, dem vi ci hållit, måste nu mera hafva
fallit i befriernes händer. En ny republik, smu kan
blifva mäktig genom sitt läge och sina hcrrlika
natur-alster, har hunnit ordna sig, fastställa sin
rc-geriug och, om ej offentligen, dock åtminstone tyst
erkännas af andra magter, moderlandet kilappast
undantaget. Vi tala om Columbia. Dess store
President-Befriare (-Libcrlador), Bolivar, cn af de
uphöjdaste karakterer, seklet kan framvisa, torde
on dag komma att i historien stå bredv id
Washington. Om nian jemnftirer do svårigheter, dessa båda
befriare haft alt öfverviuna, så torde delta erkän-
nas. Sant är, att England var eu starkare fiende
än Spanien; men Frankrikes så verksama
understöd, som lcmtiudcs Nord-Amuiikancrua, kan fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
