Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55o
garnc i de i SkXl-Wcsfgöthe-orten belägna städer)$
att dc liaudlande Mål-Wostgötharne blifvit fattiga,
under det dera» grannar förkofrat sig (hvilket
»eni-ligeu lärer förhålla sig tvärtom) ; att desse
landstrykare, genom allehanda konster, sä godt aom
påtrugat allmogen aina varor; ,ratt
Gårdfari-”bandlandcrne sji-lfve, genom vanmr att , medelst
”lurendiägtri, öfvcrlräda cn Jcl lagar, fått förakt
”för alla, sä alt d< ras ordliålliglu-t och
opålitligheten af dera» Eder blifvit ett ordspråk, ’
Skomakarn», bvilka» särskilda förklaring är
tryckt, lilosofcra öfver ämnet efter den vanliga
slendrianen ocb eftergifva inge» af sina föregångare ,
i fråga om otidighet mot
JustitiæOmbudsmannen-och alla, som c) tänka lika nied dem. De säga sig
icke kunna ”frikänna H.r JustitiæOmbudsmanneni
från den rättvisa förebråelsen att halva obetänkt
framställ», livad Bon icke förstått,” Skomakarnc r
som vanligen äro så ömtålige om sin heder, i falk
man säger dem, att de göra dåliga skor och sälja
dem dyrt, hafva här icka obetänkt framställt,
hvad de bord t förstå vara en otidighet. Då de
(pag, k» säga, alt JiutitheQinbndstgauriens
framställning ”röjer lika litet mogen- öfverKiggn-iug, som
allt det öfrig», och är, lindrigast sagdt,
enfaldig,” torde de, lindrigast sagdi, kunna anse»- för
fuskare i konsten- alt tänka och att med
anständighet framlägga siua tankar, Gölhcborgs skomakare
hedra med namnet Fanatism sträfvandet mot
skråväsendet (pag, a3).
För märkvärdigheten» skull bör man anföra
några bland Skomakarncs satser, hvilka vei kligen c3
tå långt i löjliglut, som ske kan, Militänn, säga dr,
är ett skrå, där livar oeli en väl äger gä in ; men
eudust den, som därtill är skicklig, blifver antagen,
ocb icke fler än behofvet kräfver. För Fresier
och-Embetsinän försvåras årligen lärdomsprofven. Er g
o-höra handtverkarc undergå prof. — Samhällslagarna’,
säga de på ett annat ställb, måst» Staga sig
förmyir-derskap öfver ynglingar, så att de icke g3 i-frSn sina
fäders lägre yrke till högre, dit ärelystnaden kallrfr
dem. — De haudlandes lordel af fiiiiidtveikenernas
förfall inom riket, beter det vidare, är så gifven-,
att de länge på allt sätt sökt unclergräfvn denr,
Många patrioter Cnnas väl bland köpmännen;
men-Vnågra fä hafva upgjort planen-, ogiv dc öfrige
följa med, utan att känna den”.
Försvaren Eder, H.rr Köpmän f Tillvitelse» är
tämligen hård, cch Götheborgs- Skomakare måste
väl, om J strängt bespörjen dem, komma- fram med
exempel och bevis, till styrka för deras anklagelse-;
äfven som dc mEate kunna bevisa hvad’ de sagt,
alt ”Ilaudtverksborgarne, ehuru utgörande plurali-
teten af Borgareståndet och äfverr dragande största
tunga» af Borgersknpets ulskylder, likväl sällan vid
Riksdagar hafva någon-, som bevakar deras rätt och
det allmänna» därpå beroende yäL,r Öm
Gölhe-borg» Skomakare härmed mena skråprivilegiernas
försvarande, hafva de orätt att så yttra sig; tydes—
se hafva ined mycken ifvér blifvit vid alla
Riksdagar försvarade af Borgareståndet.
Slutligen torde det, för fearmedoma af handelens
och Götheborgs historia i seduaro åren, vara
interessant att se, huru- nämnde stads Magrstiat
framställer förhållandet under och efter den så
kallade brillant» conjmieturcn. Under dtenna
conjunc-tur, säger Magistraten, ”då Götheborgs handlande
voro faetorer för nästan hela continenten» beitof af
colonre- oeh Engelska uianufactur-varor, då, i
anledning deraf, stade» öfrersvätnmado» af sjöfarande
ocb utländsk» handcls-expediSer, och under hvilken
tid dessutom staden, efter den samma öfveigångne
eldsvådor, nästan helt och hållet å ny o upbyggdes,
fanns ingen- handelsgre» cclv nästan rutet handtverk ,
som kunde förse» med så mäuga idkare, att ju icke
flere kunnat därvrtf sysselsättas ocli Hafva deras
utkomst, syrmerligast som en öfverllödig-
peuninge-fillgång gjnrdc, att allting utan invändning öfver’
höfva» betalades; men sedan den HltPilliga, i’ så hög
grad riktande transito-handeln upl örde med
alt-männa- freden-, hvaraf sjöfartens apstadnnnde
och-nästan all» främmande handels-expediters
försvinnatr-de varit c» följd, ocb då liere- af
Götheborgs-ford-ne näringsgrenar med> sillfisket osii Ostindisks lian—
dcln gått förlorade,, samt dertilI kommit
Diseont-verkeu» indragning, hvarigenom icke allenast källan
till nya rörclsc-capitalcr blifvit tillstoppad , utan
äfven större delen af do redan i omlopp varande
i- afbctalningar p8 Diseonfskulder dragits från orten,
hafva så viil handeln sonr handfvcrkerierne oeli
andre näringar så aftagit, att dö icke kunna-
syssef-sätta eller Joda hälften- af dess under de förlhrtne
“åren antagne hlkarc, oeh följden fiäraf har varit
en-nästa» allmän banqneronte. Icke desto mindre, ocb
oaktadt cn stor del af Göllieborg» förra fiancHander
och handtverksmäsfare skulle skatta sig fvckliger
om de, såsom handels-bet jenter eller gesäller kunde
vinna sysslosättniug ocb- blott en ringa förtjr-ust,
eaknas likväl ieke af stadens-uuge ocö- oerfarne
baa-rielsbctjänter ocb- gesäller denr, som äro furdige att
genast börja- egen rörelse; .Likväl måste man
med-gifva. att om eonjnncturen störtat många, har
kanske deras antal vaiit föga mindVe, som
genom-oor-dcutligliet i’ sitt yrke oeh felaktig, hushållning
sjelf-ve villat deras undergång; men orsaken bärtill har
varit, att dc blifvit sine egne, innan dc rätt förstått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
