Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tendens till motsatsen, till godtycke, är dom af
förmän, af dem, som äro vande att meddela
di-reeta , för tillfället lämpliga föreskrifter, atl bland
sina underlydande hafva gunstlingar eller föremål
ior ovilja. De måste få en böjelse att döma efter
förut fattade intryck, efter considerat ioner, b vilket
vill säga något helt annat, än att söka oplysning
■•och ledning nr kännedomen om den för fälta
ställdes förra vandel. Automat-idccn kan således icke
tålas af dem. som förfäkta särskilda, privilegierade
domstolar. 1 stället att sträfva till denna idée,
aträfva de däremot.
. Den, som fattar delta, insrr också, att, om
Comitéen, såsom Consistoriuin säger, anser staten
hafva gjort nog, då Lan ”sörjt för att en kraftig
lag8kipning finuvs, d. v. s, att för hvarje tvist kan
fås en dom och verkställighet däraC’, har
Comitéen afven, just genom yrkandet på domstolarnas
enhet och dc särskildas uphäfvande, velat tillväga
bringa, ’’att all dom blir så rättvis som möjligt”,
Vi hafva redan sett, huru ihåligt Consistorii sätt
att raisonnera är, i fråga oin ”den satsen, att
hvarje medborgarcklass skall underkastas ransakning
endast inför sina likar,” och liiu u Cons. tagit
nämnd-iniältnirigen alldeles om bakfoten. Också kan man
af dess premisser vänta så. besynnerliga resultater,
som t, ex. att det ej vore mera priueiplöst att
ställa en stads borgtrskap under en häradsrätt eller
Ctl härad under en stadsrätt , än att ställa
Akademien under en stadsrätt eller en häradsrätt.
Orimligheten af någondera bland dessa åtgärder kan man
just icke finna; och exempel kunna visas på stader,
bobi verkligen stått under landsrätt, ehuru det är
en stor skiluad på de författningar, som skola
följas, och de åtgärder, som skola vidtagas, i fråga
om land och stad. Det finnes olika landsrätt och
stadsrätt; arf. testamenten, bördsfrlgor
behandlas mycket olika enligt båda dessa. Rättegångar
om jordatvister, stäng.sclsky Idiglict och dylikt
äro-af en helt annan natur än t. ex. väXcltvisler,
stads-police o. s. v. En grund är således verkligen
tänkbar, hvarföre olika auetoriteter linnas för
judicr-ella och police-mål i stad’ och på land. Men
ingen sådan grund finnes, hvarföre ett universitet
skut-le, i mål som behandlas- efter allmän lag, hafva etf
eget forum,, skildt från den. stads, där universitetet
Sr beläget. Ty man besinne blott, att fråga icke
är eller varit om andra mål äir dem, som aldrig
kunna angå universitetet såsom universitet eller
dess-medlemmar såsom sådana, titan blott om sSdnia ,
där allmän lag tillämpas lika på n la„ Ett brott
begånget eller <n afhandling gjord inom
ui.iwrsi-ets staden bedömes efter säuima lagar otb lör mer,
hvem det ock m* angå. En Student, en Professor,
en Borgare, en Gesäll dömas lika; och den grund
till olikhet, som finnes mellan stadsrätt och
landsrätt ilunes alldeles icke mellan universitets-rätt
och stadsrätt. Så snart fiåga däremot blifver om
olika lagar, om bedömamle af universitetets lärda
saker, af lärares och lärjungars förhållande till
bvar-andra, af lärarnes embets-för.valtniug, har ingen,-,
oss veterligen, velat lägga universitetet under
stads-auetoriteterna. Ty man har noga skilt mellan
de-akademiska medborgarnea pligter och rättigheter,
såsom sådana och såsom blott statsborgare,
uppehållande sig pS en gifven ort.
Ett fa der 8 välde måste dock. finnas, där så
många från sina föräldrar skilda barn vistas; men
detta bör icke sträcka sig till sådana mål, där en
annans rätt är antastad och kan försummas af den
milde fadren, eller till personer, som genom sin
ålder kommit från behofvet af förmyndare. Låt
Consistorium Acadamicum inträda i alla en faders
rättigheter; men till dem hörcr icke dumsrält. Låt
det biträda barnen, då de bcböfva en faders
biträde; låt det utölva den åt fadren i lagen förbehållna
rättighet att sj.clf aga sitt öfvermaga barn. Men
e n fader liar do ms rät t btoLL inom sitt hgs och i
orduingsmll där; han dömer mellan sina barn; och
Upsala Borgcrokap lärer icke vilja räkna sig som
Consistorii Acndemici barn eller pupiller. När
tvisten går utomhus och fråga blir om rätt mclki»
cn akademisk medborgare och en, som ickeärdet,
då uphörcr fadersväldet, lika som det upliörer
äf-ven inomhus, då ett brott af svårare beskaffenhet
kräfver lagens åtgärd’.
Consistoiii vidlyftiga, men något förvirrade,
afhandling om naturell af police i ullmän het
innehåller några ganska sunda satser, angående
locaf-eller municipal-styrelsen i allmänhet, men en falsk
ti dämpning på policen vid univers i tetet. Vi Italva
redan en gång i denna- artikel yttrat oss, att i
många andra städer linnas ofientliga inrättningar och
samfund, hvilka, med lika skäl som ett universitet,
skalle kunna yrka ej blott deltagande t stadens
styrelse, utan- ock en egen policemagt- bredvid (d,
v. s. nästan alltid i collision med) stadens, i fall
de af Consistorium anförda grnndrr vore
ovedersägliga. Må man blott noga skilja det, som vi r
allinä-ahet vant oss att kalla pofrce, från det, som
lagen kallar ckonomie- och polificmål — hvilken
distinetiou Consistorium öf»ersett och därigt nom
råkat i ofvannämnde förvirring; — må ’inan icke
förgäta, att allt stadgande i frågor , där allmän lag
och författningar beslämdl stadgat, bör vara
tocal-auctoritctvr förbjudet; och det åU-rslåcnde, det en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
