Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiiorsdagen d. 7 Martii.
I: II;
Jäxempel pä faran af att trycka andras
rätte-gängs-handlingar, o.c/i pä ett miir&eligt
tryckfel i grundlaget)..
I,
Logen ting finnes af högre vigt äa offentligheten i
rättegång. Grundlagen bjuder, att en
rättegångshandling är allmänhetens egendom, si vidadeu icke
är stötande snot anständigheten, rörcr lörlikta
brott-#»»r.l eller kyrkoboks-nntekningar om personers
enskilda lcfuad, iuuc håller Jiädelscr mot Gud och
lasteliga uttryck om öfverbctcn — dier något
otidigt, snstötligt eller iörklrnligt i ofseende på
personer, b vilka målet egentligen beträffar.
Delta seduast anförda uttryck måste väcka
förundran. Den, aom målet egentligen beti.illär, skulle,
mer än en för målet alldeles främmande |>.ereon ,
vara fredad mot spridande af b.vad som sagdt är
i den rättegång, som egentligen rtfrer bonoiu?Om
däremot nSgon, som ej bar med målet att skalla,
til. fve i en rättegångshandling indrogen och
niiss-lundlad — detta skulle kunna osti afladt
framläggas för allmänheten? Allt detta kan cj förenas
med billiguel oeb rimlighet. Vi Jå iuiediertid i
följande handling ett exempel, att lagen bllfvit så
förstådd. Denna handling 11 plager cå fullständigt
målets beskaffenhet, att vi ej behöfya mer än
införa den. Vi känna ingen el parterna; det är
doinstolarn.es förlsrande, som synes oss förtjeqa
upinärksamliet; ett förfarande som naturligtvis blott
beror af målet* icke af personerna, Handlingen
är cu underdånig besvärsskrift och lyder eå;
h.
Stormägtigste Alicrnådigste Konung!
D. aj Augusti sisti. år ingaf Tobaksplanteraren
Fetter Ekmans frSnskiljda Iinstru , Elisabeth
Larsson , till E. K. M.s Justitire Cantzlers Enibetc en
skrift, deri bon beklagade sig öfver både parter
och domare uti mannens, då hos E. K, M,
an-liängige concurs-niSl. Denna skrift blefsedermera
tryckt bos J. P. Lindhs Euka, och utdelades med
Tidnihgarnc d. 3o December, hvarefter både jag
och hustru Larsson blefvo af Ekman, jemte en
Tobakshandlare And, Fredman, stämde till Stadens
Kämncrs-Rätt, med påstående mot mig, att jag,
för skriftens tryckning, borde ansvara efter 6»
Kap. 5 $. Missgerning* Balkeu, och mot hiu.tr*
Larsson, att hon borde uplysniugar i ämnet
meddela. t- D. a3 Januari innevarande Sr förekom
målet. D. I Februtrii frånträdde Fredman sin
talan, hvarefter Domstolen, på Ekmans begäran,
tillät, att saken, på obestämd tid, bvilude, liärpå
stämdes Bnktryckare-Eukan Lindli; oeb till d, 33
i sistnämnd« månad blefvo hustru Larsson oeb jag
Ster kallade. Föreståndaren för Liudhska
Tryckeriet, Factoren Johan Hörberg, upgaf då, det
skriften, på min anmodan, vore tryckt, hvilket jag
filer bestridda. I brist af namusedel åberopades
ocii afbördes vittnen, hvarpå Kaniners-Hällen rf,
29 Mars, meddelade Uislug, uf inncbålL ’’pU , som
”den åtalade tryckta skriften var ett aftryck
”sådan hiindliug, som förut blifvit till Just. Cantzlcra
”Embetci ingifven , ocli sålunda fick ef bvem soip
”häist från trycket ulgilvns, med vilkor, att livad
”derUti kunde influtit otidigt, austötligt olier lötr
•’klenligt fö r perso 11 er, dem saken
ogontli-”gen beträffade, borde, vid vite uteslutas,
der-”-rst åberopandet icke af domaren, apqi sist i sakup
”dömt, pröfVade* nödvändigt; m-u enligt
Tryck-”Irihcls-förorduingcn, som ej föranledde drrlill ,
”att innehålli t al sfi beskaffad skrift borde blilva
”ämne för jurys pröfning, Kämners-llätlen dock
”var behörig Domstol att pröfva det uti ifråga
va-*’randc ämne anställde ansvars åtal , gå vidt det
”rörde sjclfva den tryckta skriften; alltså, oeb
cbu-”ru jag icke i uågor måtto gittat vederlägga den
"’emot mig förebragto bevisning , och domstolen, i
”följd deraf, ansåg mig fÖrvunncn att bafva
skrifttens tiyckning och uigifvande föranstaltat; likväl
”och emedan Domaren, som sist dumt i don
rättg-”glug, li varom Stålade skriften bnudladc , borde
”yttra sig och pröfva, huruvida åberopandet af det
”förmenta otidiga, be. soni i den tryckta skriften
”influtit, måtte anses bafva varjt nödvändigt eller
"icke till uplysning oeb styrkande af sjclfva
luif-”vudsaken ; ty fanu domstolen sig då, ocli innan
”en sådan pröfniug föregått, cj kunna njid målet
”vidare befattning.taga,’’ — Iläröfvcr klagade F.k“
man ho3 E. K. M:s ocli Rikets Svea Hoirätt, hvars
LTts!ag, gifvet d. 8 Junii, innehöll: ’’att
Käiuucrs-”iteUeil bor dt sitt beslut,* jemte bondliiigaiuc, ua-
iffiU
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
