Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3g»
fjente, att närmare ofvervägasj merr fortfe f5
»paras till ett annat tillfälle.
Jag förblifver &<?. , X.
Den t tora betydelsen af uniformer,
M3nga människor aro olyckliga nog att icke
kunna fatta det lina i en hop saker, och däribland
nyttan af uniformer. Man kar ju t. ex. gitt al
långt t sin Ivifvelsjnka hämtinnan , äll man
pi-stSlt uniformer ej var» annat än ett »arrvcrk. en
lickmat för oerfarna ynglingar, att narra dem
in pS den ofta otacksamma embctsraanna vägen, cir
näring för flfängarr och för en öfvermodig esprit
de corp», ett lysande elände, ett
förvridningsme-del för svaga bulVuden , som af embetsmannen»
bestämmelse ej begrip» mer ärr rättigheten att
bära guld pi kragen — ocli Gnd vet , hvilka
galenskaper allt man tänkt om uniformer. Men man
bar groft bedragit sig; uniformer haffa en ganska
tög bestämmelse. Denna sanning är upptäckt och
officielt kungjord redan för fyra Ir sedan ; och
det är således bresvnuerligt, att man ieke mera
allmänt gifvil uppmärksamhet däråt. Vr vilja nfi
tysta munnen på alla smädare, genom wprepande af
dc ord, dem en visa irmlerelicf för er»
embels-mannakfass brukar i det circnlair, hvnrigcnom ban
kungör uniformens antagRnde för nämnde’
emtoefs-mannaklass, Cicnlairet, datein It d. 23 Kfarlii 1818,
•lutar med följande ord:
”1 öfrrgt oclr dl brnkef af cn gemensam
fjen-”stemanna-drägt i synnerhet trar tilf ofsigt alt, vid
”hvarje embetsverk , undetbälla och befästa den
”nphöjdare and» af ntf för ett gemensamt
ändar-”mil, af enighet och förtroende, sonr bör r8da
”verket* tjenstemän cmellffn , oeh att ålägga Irvar
”och en bland dem cn ökad förbindclso till
upp-”märksamliel pi rin pligt att, genom ett värdigt
*’och anständigt upförande , bide. i tjensfena
nföf-’hiiog och i den enskild» Sammanfefnaden,-
förvärf-3\a och bibebSlfa olfmänhMens aktning och goda
”omdöme; gör jsg mig försäkrad derom, att
Ucr-”rar District-Chefer m m.. nog upplyste alt inse
”vigfen af dessa ändamål , bvor ocb en på sin pials,
’’sj< Kmaiit handlrafva en sorgfallig vård oeh
till-r,försyn derpl , att, jrmte ett noggrant iakttagande
”af den ordning, »om för uniformens brok btifvif
”fastställd denna kladedrägt bibeblflcs i aktning
*’ocb helgd nf dem, som fi,tt rättiglret att nyttja
”den . en rättighet som genast bör anse.»
förvär-.”kad gcnoin osetllighot eller va&hederligl
uppfö-”roudc."
Lycklig» •idehvrfrf, da nppTesnfngen »tigit si
högt, att en vis» snitt på riden, ett visst broderi
pä kragen underhåller och belastar en upphöjd
anda ! Lyckliga folk. hvars einbctsiniu genom denna
mitt och Idelfa broderi kätfn» en ökad förbindelse
alt bibehåll» allmänhetens aktning! Några dy1.’ka
»pirrar till, ocb strafflagar mot embctsinän skola
ej behöfvas. Om t. ex. Tullbetjairingen finge guld
äfven på bvxorna, »å blefve dc ännu ärligare,
samvetsgrannare, vaksammare, uplystare.
Finge dé sedermerna, nigot älven piå ryggen , sl
skulle säkerligen ingen hafva nigot mot dem att
påminna. Med ett ord: ju flera herligheter dc fiugd
pi uniformen, desto mer skulle känslan af deras
pligter öka». Nit, ärlighet r förstånd , biklniug
väl» med hvarje, njt pryduad pi iiniforruen.
När nu delta är afgjordt. följer äfveu en
annan fördel. Allmänheten , so>iu vet, huru all
for-träiriigliet växer med uniformc-rr» pragt, skall fl
en allt större vörduffd för tmifoTmcn; och den
som visar sig med cn brillant uniform. skalt icke
undgi alt eömmeudera aktning. Denna aktning Iter
skall äg» gradationer, allt etter mängden af d»
gyllne nycklarna’, f\ llhorucn , tistlarna 111. m.
UTLÄNDSKA NYHETEK.
Turkiet. Engligt handcls-nnderrätfclser frltf
AleXandria hadc ilera, med serskilde fullinagter af
Porten försedd o, agenter irrfrällät hos Paso Hon, ocb
öfverbragt honom tvä Crmancr, till följd af hvilka
ban skulle med största bast utru-sta alla tjenstbara
skepp af »in sjömagt, och ställa dem’ till Portens
disposition , samt dessutom hålla eu truppcorpaaf
IO.ooo man i beredskap’. som, euligt berättelse ,
skai) brukas i Asien , men" deremot af andre pSstås
akola inskeppa» Mau påslår äfven, att Porten bc»
tygat Paschan sitt missnöje öfver baus
underhandlingar med Crcfccrne. Pasehans förr» niidflvkter ,
att Lan, r anseende fill sitt företag från öfra
Egypten tilf Nubie», ieke kan sända några tropper,
hafva icke blifvit väl upptagne i Constanlinopel,
Personer, som känna hans putilift, äro öfvertygade,
att han ännu cn gi«g skall söka hjelpa sig genom
dröjsmål ocli löifcn. men »tt han , när detta
system icke mer kan un del1 hållas , skall efterkomma
Portens befallningar, si mycket h’<m nråate. De
niuseJmäuskc albanescrne. som hadc förenat sig:
med dc grekiske stammarnc i Epiros emot tm
kårne, tycka» nu till cn del aÖjlla, Undcrräitelserue
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
