Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4os
Iland annat, contrasten emellan de båda
sfadgan-dcn i constitutionen, att endast katolska religionen
bör skyddas, och att nationens lycka måste vara
regeringens enda bestämmelse, Iläri finnes
verkligen en constrast, ty religionsfrihet är visserligen
cn del af nationens tycka. Men hvilken mening
Lan anst-r för den falska, lärer ej vara svårt att
finna, då han en gång förklarat lärans enhef
för statens bas och Inquisitioncns grundsatser för
goda. Pag. 101 , säger ban , att 1 uvjuisitionen i
•ednare tider alltid utmärkt sig för sitt milda
förfarande , men också visat- sig otillräcklig,
Pag. i5fi har förf. en (af öfversättaren
ogillad) dratrib om arméen, den han, sedan nen nya
förvaltningskonstens organer upphört att bilda
slutna corporatiouer anser för deu enda återstående
corporationen. Hos den är disiplineiv ett substitut
för loyal lydnad. ”Denn-a Corporation är den enda
leivande > de nya statsinrättningarna, som icke
utgöra en sammansättning af mindre systemer, trtan
äro en enda fullständig organist»!), med
concen-triakt verksamma , det stora hrla i staten
consti-tuernndc organer. 1 dessa stater, där blott finnes
vegering oclt individuer , som behöfva stora
händelsers inverkan , för att formera »ig i inassa och
vcagera(?), är militären — åtminstone till dess att
detta sker — det mägtigasto, det enda för sig
»jclf hela oeh lefvande organiska system. Af
hederskänsla hafva de hittills blifvit regeringarna
trogne ; men kommer det en gäng därhän , att de,
i stället för ed oclt pligt, blott skulle, söka ögnar
interressen, s5 hafva de r Roms pretorianer ett
herligt mönster rf dessa, som utbjödo spiran —
på auetion.’’
Man förstår vet kligen mycket af tidcir, ora
man jemförer de uu varande arméer tned de
sol-dade, vid intet fädernesland fästada pretorinnska
garderne och tror , att dessas exempel kan
ttplif-’»as af en såda» Cor poration , som de nuvarande
nationafarmcern»r corporatiouer, bvilka äro
»5got vidsträckta, emedan de hiuefatla ingen ting
mer oeli ingen ting mindre än hela folkmassorna,
Att de skalle gå från ed oeh pligt, synes niiudrc
troligt, då cd oeb pligt sammanfalla med deras
eget interesse. Och dess» små eoj porntioner,
hvar-»f förf. vill hafva staten sammansatt oeh som
skola kunna reagera så beqvämt oeh utan att
Behöfva-Juvel kan af stora- häudclscr — bvilka- är» då de?
Månne Collegier V månne borgerliga- skrån ? -månne
ett snrshildt adelstillstSnd? månne
presteorporafio-mr ? Dessa garantier äro visserligen verksamma ,
de fleste egentligrn i fråga om enskilda fördelars
försvar, Mcu lwåonc icke garantier af andra , me-
ra populära Corporation er oefcså kunde hafva nå-
go-n kraft’? månne de icke »kulle kunna verka,
utan inverkan af sS ofantliga händelser? De
oberoende douistolarnc med sin jnry , skulle de icke
kunna hafva någon kraft titt hindra våld ocb
orättvisa, den en centralstyrelse vore frestad att våga
mot den enskilde? Denna allmänna representation,
som samlas ntan inverkan af stora händelser ocb
hvar» ofantliga moraliska kraft man i Spanien
erkänt , den är då ingen garanti mot mrésbrnk ,
åtminstone icke så verksanr, som några
privilegie-erade corpser ? Dessa provineiaPrepresentationer
(om bvilka* oroliga lynne man sagt sä mycket
ondt , (ifl en del kanske grnndadt och ingalunda
oförklarligt i första brytnrngrn» tid) , de äro då
icke att jeinföra med en hop privilegier på
papperet , olika för olika provinecr?
Manicipalmrätt-ni ngar ne äro ju bättre organiserade än förut.
–Dessa corporatiouer, fÖT bvilka* historiska
värde förf, strider oeb för bvilka» afa-kaäande han sä
sfrängt forckastar Cortes en oförlårlig encyelopede»
synas således icke hafva blifvit alldeh?» ovrsalt»
af andra mindre systemer, som Htgöra ett
organiskt bclt. Hvnrförc de skulle vara mera
mekaniska och mindre le fva ndo an de gamla
historiska, 6yncs oss svart att ntred*. Rfcu irta»
har eti gång antagit, att de nyare
statsförfaltnin-garne skola heta me k anri s ka. Om namnet passar
eller icke, är sedan ingen fråga.
(Fort», e. a. g.)
Exempel, huru man läser osh förstår.
Vissa publicister återkomma som oftast mej
qviekbeter, i anledning af andra* yrkande, att
medborgare skola tjäna staten ntan lön. Derna tfal#
har också verkligen blifvit drifvenj men [man har
ej velat eller ej kunnat förstå den. Vi hafva ick»
sett den drifva* ända därhän, att alla älven
egentliga embetsmän. eUcr sådane som belt och hållet
upoffra sin tid åt oinbctsmamra-lifvet och utgöra ,
hrvad ma» kattar Rrotran» embetsruän ,■ skulle tjäna
ntan lön. Sådant är icke verkställd! * någon
modern stat och kan nu mera aldrig verestälks. AJttJ
det finnes, eller borde åtminstone i en väl
organiserad stat, finnas, ett annat slag af emhetsmän ,
bvilka både kunna och böra tjätra sitt fädernesland
utan lörr. Desse äro mnnieipai-einbetsmänneH,
lo-eal-styrclsens, för cn- enrt tid nlsedd», organer.-
Det är ■fornndransväfflt, hvilket ringa antal af
besoldadc organer central-styrelsen fordrar. Vill
nuui alldeles fördomsfritt göra sig elt begrepp qa»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
