Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:0 9$.
Tisdagen d. 26 Martii
(Forti. ifrån N.o
^en beundran , som Spanska revolutionens
hjältar njutit, har förf. sökt nedsätta. Han säger, att
Spanska oflicerarne drefjros af afund öfver
titlarna i Franska arméen: Dnhnaticn , llagusa, Istricu
ni. rn. En Abisbal , Castannos , Lascy , 1’orlier ,
Renovalcs . Zayas njölo efter Konungens återkomst,
inga andra belöningar, än att få bäta en grann
uniform , och ”man må .ej undra, att deras harm
bröt ut.” — Anliängarne af det absoluta
reforma-tionssvstemet (heter det pag. 168) alräfv.ade på
ellt sätt att 18 revolution , men ingen restauration.
Om Konungen betrr det (pag. 170), all h/»udvangs
1B20 att proclamera det gamla Spanien såsom
försvunnit. ”Det skulle nu mera jeke komma
något annat i fråga , än hvad äfven Josef Jluonapartc
haft afseende på: gebiet, befolkning, handel,
näringar .och industri, korfligen allt materielt.
Gebiet. befolkniug, handel, oäri.ogj.r, aro
materiella ting. Men att , här på jorden.
grundlägga något åndeligt, innan inäiiuiskornas cxistence
i det materiella är tiyggad , torde blifva nigot
svårt. Del andliga är högre än det materiella oull
måste sökas. såsom yttersta målet. Men rucdlcté?
Känsla af lifvets behag, i det materiella , måste
föregå all hög ock skön estetisk känsla — såsom
all historia nogsamt vittnar. Vi liafvn nog
bedrpf-liga exempel, att regeringarne sysselsatt sig mod
det arideliga och alldeles försummat det verjdsliga,
hvilket likväl ligger dem närmast. Detta ar
förhållandet med Spanien. Det andliga, enheten )
läran o. s, v. söktes först. Sedan inträdde eländet
som gjorde människorna oskickliga för det
andeliga. Så begynte man tänka på det usla vcrkJsliga
och tänkte bakvändt (såsom den beskedlige förf.
helt opartiskt visar.) Följden blef, att allt
ramlade, i ett förtvifladt tillstånd. Skulle då
Cor-tes begynna med det andeliga V eller skulle de
höja folket ur dess förfärliga vanmagt , för att en
gång göra det skickligt att höja sig äfven till den
andeliga storheten? Afgöre frågan, b vem som vill;
säkert ar, att Cortes och revolutionens
bufvud-roän aldrig förklarat sig mot det andliga i statens
betydelse; att de, åtminstone till stor del, varit
drifna af höga, oegennyttiga känslor, dem man
verkligen kan kalla andeliga, och att det mate-’
riejla icke varit deras euda mål. om det ock, i
nödens stund , måste vara deras första omsorg.
Vi trotse dessa historiska Tyskar (ocli dera*
Järjungar, i andra länder) att visa motsatsen. DS
constitutioncn vat erkänd 1830 , säger förf-,
och ”alla hand mellan människor, mellan familj
och egendom , mellan familjerna inhördos, mellan
porporationema , provinperna , och slutligen
mellan alla dessa 5 pna sidan och statens högsta
styresmän å den andra, hvilka band voro knutne,
dels af naturen , dels af ynnor och bruk , voro du
p8 Oii gång slitno, skulle allt detta ersättas af do ,
nya rena penningé-, polis-öch justis-förhållanderne,
sam af constitutioncn föreskrefvos. Constitutioncn
(säger han pag. i8y) optager endast ”folkviljan,
folkets val , lagakipning , en inskränt konung,
krigs-justitiæ- och (jiiancc-machincr, individuer , som
äro skyldige all betala skott och göra krigstjenst,
om handel industri neb åkerbruk.’’ — Dylikt
hö-ror man så ofta nprepos , att njan må vämjas
därvid. Oin ock någta encyclopcdister eller
revolutions-män tänkt dylikt; så är dcu Spanska
constitutio-nen ingalunda därpå byggd.
”Konungen (heter det pag. 173) hadc nu
erkänt folk.cts suveränitet och således sjelf slutat
att herrska.” 1’ctt hundrade trettio 8r och
där-utöfver är dopk folkets suveränitet erkänd i
England ; och Konungen af Stora Briltäiricn har lik—
-yäj joke upbört att herrska.
Förf förklarar , att han väl anser Cortes (do
under i8ao först samlade) för uplysta och
rätt-tänkande. mejj han hoppas ganska litet af dem.
Detta omdöme utvicklar lian på följande sätt: ’’En
deputerad från en Corporation känner denna
inskränkta kretsens interessen ’ och ftrsvarar dem ;
men den oinskränktc representanten för ett • helf,
ett suveränt folk ”har svårt att med sina allmänna
åsigter förena cu bliek på de praktiska
cxceptio-nerna. ”Han måste på lif och död försvara
abs-traetionen ; och likväl är hela människans lif
endast en inskränkning ett fragment af verldslifvet.”
Detta bögt besynnerligajargument för
corporations-väsendets förträfflighet har öfversäUarcn invcket
väl besvarat i en not. Aldrig har man heller sett
corporation8väscndcts och den corporationsmässiga
fli 1
b« 1
IIf
fäi
f!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
