Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i*
■ ’ W fc.f. :
»tindet* och handlvcrkMOcietcterna* rätt att
bibe-hålla »itia skrå-privilegier). Nu åren J således
stämplade, J alle , som striden mot skråväsendet ?
J viljen genomdriv a ensidiga planer! I skyn <j
att, till vinnande af delta ändamål, väcka
missnöje och uro ibland nationen! Bcsinncn, alt J ären
ingen ting mindre än orosfiUare, uprorsmakarc ,
aoiM Önska att väcka missnöje! Regeringen måste
öp na ögonen öfver Er, och Ert strail’ kan ej
blif-va mindre än förrädares, Att J blifven
öfverbevi-ata om edra brottsliga stäraplingar, lärer icke vara
tvifvel underkastadt, då J ärm inför thronéu
offentligen angifoe af fyra bofasta, välkända
Sider-man , som nog veta, hvad reconvcntion skullo
drabba dem , i fall dc icke kunde leda sin
angif-velse i bevis, utan blott gjort den i fSkunnighct
och under utgjutelscn af sitt hjertas ilska. Man
vill icke förmoda, alt de blaud sina privilegier
räkna det att få ostrafFodt utösa dc grofvaste
tillvitelser mot andra, som Sro olyckligo nog att ickc
känka lika med dem.
Äfven i förevarande skrift nprepas den eviga
klagan , att skriftställare och personer, som ej
haf-,Va med saken «tt göra, befatta sig med projeeter
och lagförklaringar, Sant är , att dessa nv
h*ta-Icriiniare äro ogement besvärlig», Men hvad skall
n.an göra ? Hvar oeli cn sköter sitt handtverk.
Likasom desse ktSdJingrigc publicisterne häckla
byxor och skräddare , »tötior och skomakare ; så
Iiafva ju äfven sluräddarno och skomakarne nmnera
— ty allt smittar — företagit sig att häckla
publicisterna och deras skrifter, ehuru, enligt den
£oda afsöndringspriricipen , ingen borde blanda sig
» sin nästas välfångna handtverk, utan den ene
bålla sig beskedligt vid sin penne , den andre vid
•in nål elJor syl, MVn verldcn är så ond, att,
likasom min son på Galejaii berättar om balen pS
Cap, mati blKvcr, utan alt vilj» eller veta ©rd
ntaf, indragen i dansen.
Orsaken, hvarföre den litterära bildningen
lått så föga insteg bland liandtverkare i allmänhet,
bnfvtr de fyra H.r Åldermännen ganska riktigt
up-gifvit, i det de sagt, att boiidtvcrkericrnas ”flesta
ledamöter till en .början väljas ur An »est
oupplysta folkklasser.” Det, som » Sverige mest liknar
fifegemknp och träldom, är lärpojkeliftet; och
den ., som i barndomen inträder i denne skola för
bumanilrt, litterär Litdniiig och sedlighet , lian
måste gå långt däri. Het förakt, man någon gång
märker rinot handl verkaren , är-endast pi delta
•ätt förklarligt ; ty lians kall ät; su-rinrs ganska
akt-tringsvärdf, Men verkstads-insti AHeri+n »• skräcka
L varje far, bar väl upiostiade barn, alt skic-
ka dem dit; pcb hvarje yngling af seder ocli
bildning att sjelf begilva sig i lära. Mången skulle
likväl önska Ött få sina barn till bahdtvcrkarc eller
sjelf bltfva det ; men han afskräckes af Slankan pä
lärpojketiden. På delta sätt måste ju dm
aktningsvärda baudtverkare-corpsen beständigt rccruteras
med nationens afskum; ocb m.m måste föwånas ,
alt ändock bland den. linnes så många vältänkande
och förståndiga män _ ett fenomen som till stör-^
sta delen förklaras därigenom , att söner ocb
an-förvandter gS in i haudtverkarens yrke och af
slägtkärlekcn vårdas mot verstadi-r landets värsta
värkningar. Men äfven detta motgift är i scdiiarc
tider mycket försvagadt, genom de förmögnare
handt-verkarnes mani att vilja bringa sina söner till
em-betsmän , hvilken mani åtor härleder sig från deo
missaktning, som vidlådar handtverkarslåndet, just
•l.irföre att nästan ingen bildad människa kau , för
lärotidens skull, inträda där.
Den brist på industri, den fallenhet att
miss-hnsbålja och slösa , som man allmänt förebrått
Svenskarna, har samma rot. Sambandet mellan
näringsfriheten ocb fallenhet för industri är ganska stort o-:h
ganska lätt att se. Oiu medborgaren frSn alla
sidor märker tvång och inskränkning och
»nisiakt-ning för handtverkarne , för näringsidkaren ; huru
skall han då npmuntras till industri ? huru skall
han då fl begrepp oin des» värde? Ett lif, fritt
från göromil, eller åtminstone från dem , som
syna» , en existence, utan yttre tecken, att den i
anlete» svett forvärfvas, är ju det hederligaste;
detta »ätt alt lefva måste då eftersträfvas. Är del
förenadt med magt., med verkligt
embetsmnnna-inllytondo’, aå låckar det med sä mycket
oemotstånd-ltgarc bebag. Häraf födes förakt for arbetet,
åtminstone för det, som ej kan förrättas inne vid
»krifbordet, Slutsatsernc äro lätta att göra.
(.Slut e. ». g.)
UTLÄNDSKA NYHETER.
Turkiet. Brof från Venedig, Anconaj
Ragp-sa och Cattaro bekräfta Alis udrivere-ring eller
tala därom, så^om om etl allmänt nlspridt rvkle»
Enligt bref från Moldauiska gränsen föraustalrade»
en militärisk fäst af Turkiska befalhafvaren ; inen
»nan kände icke med visshet oiii det’ var r
anledning af Alis irndcrgång eller någon Snltanrnras
nedkomst, En del af de vid Prntl» strömmen a-Jlt för
hopträngda Ryske lriipparne har bli:vit förlagd
längre tillbaka, likväl så, att de liVar fjortonde Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
