Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tunna hitfvndjakligen raknos- bit. Skor, kläder,,
bröd, dricka ocb dylika äro dc mest tryckande
punkter i skrå-systemets Det revolterar den enkla,
känslan mest alt se en Corporation i ensain
besittning af rättigheten att - förse oss med livad sä lätt
kan tillverkas. Det revolterar sä mycket mer, som
man svårligen, genom införsel fräu andra orter,
kau befria sig frän verkningarna af tvånget. Om
vi fil äta dåligt och dyrt bröd, förtära okokt och
dyrt dricka, slita usla ocb dyra skor ocb. bnttnr,
se våra råckar oförtöivadt sönderfalla j så är detta,
långt mer förargligt, än. om vi. skulle se
oss.tvungna att åka i smaklöst oeb illa förfärdigade vagnar,
halva, groft och smaklöst arbetade möbler i våra
xum. Det förra, verkar närmare ocb
ofördelaktigare på vår dagliga erfarenhet och på vår kassa än
det sednare. Vi äro tvungne att underkasta oss.
det förra, emedan vi icke kunna långväga ifrån
skallä oss, livad ögonblicket påkallar, men däremot
icke sakna utvägar att förskaffa oss de sednare för
längre tid beräknade och icke af modets hastiga
’ ombyte eller skyndsam förbrukning så beroende
hehofven, <
Det är ock förvånande, alt någon nation
kunnat underkasta sig alt, vid. sina. dagliga htliof, bero
af cn sluteu corporatioiis vilja eller förmåga alt
frambringa något dugligt eller försälja det till
skäligt pris. Med kännedom blott om vårtids
tänkesätt och oplysning, kan mun ioke föreställa sig
liuru det varit möjligt, att människor underkastat
•ig detta ok. Till fenomenets förklaring fordras,
historisk kunskap, pm det- djup af förakt- för all
industri å cua sidan, ocb af elände i andra, som.
råddo i Europa , då skråväsendet upkotn. Det va c
dä nödvändigt __ vissel ligen aldrig för sjclfva.
konstfärdighetens skull, men för att skvdda de
konstfärdige. Sedan skråväsendet blifvit
gammalt-och icke mer behöfdes., då utvidgade det sitt
område och sin magt. Sältet^ocb medlen höra ej hit,
nog af, den aldra obet\ dligastc håndtering blef skrå,
så snart hou. sysselsatte nog personer, för att bilda
•tt ombelo — sysselsatte nemligen. detta antal i don
största stad; ty sedermera blcf samma håndtering skrå
afveii i den minsta köping, där-knappast en idkare
kunde finnas- ocb i sin. ensamma, person
representera lu-la. skrået.
Ett dylikt ombud för hela det stora
skrå-sy-aternet tillvällado sig då magten att ensam förse sitt
district, att jaga bönliasar och, med ett ord,
utöf-va alla dc rättigheter, som förlättuingarne lilldeltc
skrået. Att konstlärdighefen, smaken, priset skulle
rinna på en sådan täflaa i haudtverket, förstås af
•ig sjclft.
Såsom namndt är, hade dock detta sina
egentligen förd.irfliga följder, vid tiilvei kningeual hvar—
dags be ho f; da dc större varaktigare bebofven
kunde-lätt au&kulläs. från aflägye orter. Men äl ven vid
dessa större behof finnas, små åtgärder, 1 hvilka
skråtvånget kännes lika. tryckande, som i fråga .om
hvardagsbehofv.en. Om ork don incorporerade
vagnmakaren måste följa stn f.ids stigande koustfäidig—
het oclli rätta, sitt pris efter, andra orters, då fråga
är om förfärdiga u de af eu vagn; så kan hau
dock sä mycket Inrra osirafiadt plundra, sluifva,
bedraga- ech. ljuga, i fråga om. lagning.
Om man således också iiirdgifvir dc f\ra
?>1-dermännsns påstående, att Svenska konstflilen pcb
konstfärdigheten, under skråtvång stigit Nli i
några få hamllvcrk^ — så kan- man dock daraf aldrig
draga den slutsats, att skråLnrättningeii varit nyttig
eller et.s oskadlig. Don liar icke varit mägtig att
skydda vissa. Iiandtvcrkare emot nödvändigheten alt
i de-ras arbete lyda tidens fordran på smak ocb
skicklighet; men hon här ock icke tvungit
tillver-karne af hvardagsbehofvcn. attgöra någon ting
dug.-ligt eller vackert, till. jemnförclse med’ utländska
tillverkningar, hou har icke ens satt tillverkarne af
do störro och varaktigare beliofven i. nödvändighet
att skona, oss, i fråga om niiiulr,» åtgärder vid sitt
arbete, lagningar, co m p lotteri aga i> in. ni. Dc
industri- gronar, däri- konstfärdigheten, stigit till någon,
höjd, äro- dessutom, do, hvilka skråsystemet leinnat
fris,. — I fråga, om- allt detta åberopa vi-’Mcu
kunniga allmänhetens vittnesbörd”.
(Slut e. o. g.},
UTLÄNDSKA NYHETER;
’Turkiet.. Underrättelser frin Jässy af d: y.
Mars berätta den turkiska öfverbefälhafvarcu Salib
P.-sohas därstädes- timade död,. efier Sila-
dagars-sjukdom; lians. lik. affördes- d, t Mars ined’ posten
till lbr.nl. JCh sträng skrapa, som ban- erhållit af
Porton för den dåliga dieiplinrn ibland
hau&trup-pBO, denas utavafningar oeh plundringar , bade ett
så menligt infl.vlande pS lians utumdess redan svaga
hälsa, alt han allvarsamt’ blcf: sjuk och dog. Efter
hans– död öfvertog hans Kiaya Bei hefaict. T vt
från Cunstarilinopcl ankomne tatarer linde
öfver-hragf Saiih kort före hans död bekräftelsen på Ali*
Pasohas- af Jänina tillfångatagande oc-h halshuggning.
Berättelser fråu Cor‘u nämna d.. g Febr. så.spoi deu’
dag, på hvilken rebellens fnifviid afskirkades till’
CoDStantinopel. Ofrer dc sista, ögonblicken af hau*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
