Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fr So •’S t ock li o 1 «n.
’Tisdageu d. g April.
■ ■ ■ –––––- . ..
Ytterligare handlingar , rörande
JNäringsfrihe-ten. Stockholm, ’tryckt Sjo» .Ernst Adolph
Ort-man , 1822.
[(Slut Er. 2T;o -98.)
Om 1724 ars förordning, som tillät frimästerskap,
yttra sig dc fyra åldermannen, alt man ej af
dcn-sarnnu fann de följder, man väntat, och att hon
åter uphäfdes 1731. Ett experiment af fem år
skall således vara tillräckligt, ’.för .alt stadga eu
allmän öf ver tygelse-om ett så vigtigt ämne som hel*
rikets näring?, väsende V Nej . .andemeningen af denna
stadga ar —. ’icke att frimästerskapet.bcfnnnrits
skadligt eller onyttigt, .utan att skråväsendot återfått
nog inflytande, för att utverka dess uphäfvande.
Att Hrr. Ålderman förklarat. 18ro 3rs
-Con-ccssiotier på samma-sätt, som de i allmänhet
blif-vit förklarafle af skråväsendet^ försvarare, det
förstås af sig sjclft. Ett skäl är dock alltför
märkvärdigt för att förbigås, -Kongl. .Kungörelsen af
d. 6 April iglo iiiuehållcr. att
concessionerne-endast rörde ”sådana personliga -fördelar , som
-mindre kunde anses -innebära nytta för deraa
innehaf-vare än anledning till obehagliga intryck hos de
klasser af nationen,"b vilka af dem vero i saknad.”
Häraf .draga Hrr’ Ålderman den slutsatsen , att
endast sådana privilegier, som ej medföra-någon
nytta för sina innehafvare, hlifvit aflrädda. ’Desäga
uttryckligen, att -den uteslutande rätten till
säteriers besittande var ett -onus för Iliddcräkapct och
Adelen-och dess afträdandc -en vinst; men att
skråordningen däremot var cn vinst för Eorgcrskapet
och således .icko ’kunde aflrädas. Öfver denna sats
torde inga comroentarier behöfvas.
Följderna af-näringsfriheten "föreställa Tfrr.
Ål-flermän på följande .sätt: ’*’Hrar och en, som ingen
ting ägde, ingenting vore och ingen ting kunde,
och således-ej dugde til! ledamot i något
annat stånd, skulle, när han ville, kunna blifva en
väl beställd borgerMnanJ” Den, som ingen ting ag-er,
är naturligtvis en dålig människa, som icke-kan
tä-las i sä -hederligt sällskap som cn hop skråmästare;
att blifva mästare, just för att förvärfva något
genom idoghet, det bör ban icke
begära,’tvborgare-rätt på bandtverk är ju en så föga lucralif sak, att
«krå-kämparuc med all ifver varna folk att icke gå
in i handtverken, ocli således just af ömhet för
allmänheten försvara de sin skrå-författning. Detta
allt är ju allmänt bekant; och den, som tror, att
man genom ett handtverks utöfvande kan eller bör
få bota det felet att ingen ting äga, den bedrager
»ig. Att ingen ting vara är ett ofantligt fel«
vcrl-deus ögon. Man bör icko få löda sig med sina
händers atbete, i fall man ingen ting är mer ätt
vanlig medborgar». Hrr. Ålderman torde vara nöjda
•att emottaga frimästoro, i fall dc äro Konungen«
rtrotjänare — såsom redan stadgadt -ar om
gross–handrl. Med denna inskränkning sjtullo -närings»
friheten väl kunna lidas; men hur i all vciidcn
-skulle det ga an, att cn simpet Jöns Matsson eller
Truls Jönsson, i fall han kan göra skor .(hvilket
•ofta händer Jönsar och Thilsar) finge satta sig ned
i cn stad-och göra skor? Nej, tillnamn skalj man
liafva , ITerrc skäll man heta och något vida bättrd
än hopen skall man vara, ti -cx. gesäll.
. Ingen ting kttndc — däron» är nu frågan;
Mnh vet, huru bevisadt det är, att, i fall -näriu->
garne vore fria, skulle endast sådane r aom inget*
ting kunna, tränga sig 111 i dem. Man vet, att i
‘Frankrike, Preussen, Norra Amerika o., s. v„ där
all håndtering är fullkomligt fri, kunna
handt-•verkarne ingou ting. Man vet, alt detta inkast är
’till de-f grad enfaldigt, att ingen skråföfsvorar*
nedlåtit sig att besvara det. Hrr. Åldcrmä» hafva
ej eller lemnat, -minsta upmärksamhet på u’enn«
lumpna erfarenhet och helt enkelt förklarat, utt i
-händelse-af näringsfrihet skulle landet
öfversvffm-anas af fuskare-orbete och ”cn god
bandtverlrt-vara slntligcn icke för pengar kunna få*.” Vi
måste väl underkasta oss Hrr, Åldermäns auetoritet
(söm i Itandtverksfrågor bör vara tillförlitlig) oclt
således -rnse , att ingen god handlverks-vnra kan
för pengar iås i Frankrike, Preussen eller Norr*
Amerika.
Vi kunna cj lemna denna märkliga skrift, ulan
-att ännu framdraga några strödda satser, som vittna
om djup Järdom , lofvärd moderation och mycken
-skarp&innigliet. ”Det måtte väl ej (heter det pag.
4o) kunna blifva skråordningens fel om missbruk,
som den fördömer, äga rum.” Dc missbruk,
Skråordningen förbjuder, äro sådaue, som endast
kunna existera genom skråordningen oeb ulan hemie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
