Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43o
af den förbistring, som rider i delta ämne, af den
ifver, livarmcd c» hop författare ännu föifäkle
satser, som alldeles göra ansvarigheten till eU
tomt ord.
Hvad Ster embetsmäns ansvarighet i
allmänhet vidkommer, så sta vi nästan på sam nja punkt,
aom före revolutionen: den orimliga och med
frihet, d. v. s. allas likhet inför lagen, ol ören liga
grundsats, att embetsmannen endast kan tilltalas af
embetsman, är ännu i full kraft, och utsträckt till
alla, ehuru Ingen blott stadgor den om domare.
I stället att upbäfva detta orimliga stadgande, har
man blott tillskapat en ny äklagaremngt, som skall
vara folkets, men som är ingen ting mer än cn
ny cmbetainans. Qcb cn embetsman huru
förträfflig som helst, kan aldrig blifva tillräcklig att fylls
bristen af frihet för hvar och. cu att sjelf sköta
sina angelägenheter.
Representationens alla bristerlemnades orörda,
ehuru de allmänt erkändes. Med ett ord i det är ISngt
ifrån att allt, hvad patrioten och tänkaren hoppades
och hade skäl att hoppas af revolutionen, inträllut.
lmedlertid framlyser riktigheten af hvad här
ar aagdt icke si skarpt i något ämne, som i fråga
om beskattningen och statens behof. Vi bafva
(läiTörc föresatt oss att updijga en tufln, med
jämu-förelse mellan riksstalen år 1696, och. år 1S17 eller
Carl XI:s och Carl XII.» sista regeringsår.
Denna jemnförclse skall Sdugolägga, att ett utarmadt
och till hälften af sia talrikhet nedsatt folk måste
utgöra cn ofantligt större beskattning, oe.li det i
saker, dem landet c] frambringar, ulan blott genom
yttre tillfälligheter kan vinna, iiemligcn penningar
och mynt. Den beständigt tillväxande
embetsmun-na-skaran har vid b varje seilnarc Riksdag måst
anropa nationen om löneförbättringar, och har
vunnit dem. Detta är hufvudgriindcn till dcu
oformliga tillväxten i folkets onera <■’)•
Då man Ser på hufvuilsummonja rF 1696 och
1817 års riksstater, finner man den förra utgöra i
spannmåb 1,079,040 tun. 24$ kappar,!eller i silfvcr
specicvärtlc 1,618,360R:d ib sk. 1 rst^ dcu sednare
tter l,af4o,l€4 tun. 16 kap. spannmål och 81,718
R:d 41 sk. 4 *• rst. i siifvervärdc, det vill säga a3^
mera spannmål och eller nära 3 gånger me-
va i siifvervärdc, än hvad skatterne måste
iubrin-ga år ifjgR.
För sim stora utrikes besittningar och
gonver-nenientcr ägde svenska statsverket dessutomår 1896
cn utgift af 595,126 tun. 18 ’ kap. spanmål eller
*) Den i fråga varande tabellen medföljer nästa nummer,
och af de upgifter, den innehåller, få vi anticipera
följande, . > “
däremot r silfvcr svarande 592,680 R.d 4i sk, 11
rst.; så att 1696 års "stat, med anslagen till alla de
utrikes stora fortilications- och embetsverken,
utgjorde i spaiimålsvärde 1,47-4,166 tunnor 21 £ kap.
och i siifvervärdc 2,21 I25ö R.J. Men däremot
ägde Sverige då följande yttre, numeia förlorade,
stora iukemster till statskassan, nemligen af:
Dil. S.jnt.
r.o General Gouvernementet Li/land med
Gouvernementerna Riga oeli Ösel, omkring 700,000.
2.0 Gen. Gouvernementet Pomern. med
Gen. Gouvernementerna Wisniar och
Straisund - – – – – 250,000.
30 Gen. Gon verne mon tet Estland - 4oo 000.
4.0 Gen. Gouvernementet lngermantaud 300,000,
5.0 Gen. Gouveruementet Brebmvn - i5o,ooo,
6.0 Heta Finland, med Wiborgs, Nylands
och, Österbottens Län ––– go5,ooo.
Summa Dal. S.mt. 2,105,000.
eller i silfvervärde 1,052 500 R. A och däremot
svarande spanuiålsvärde 701,666 tunnor 21 j kap.
Hela den ännu återstående delen af Sverige, ehiiiu
presssd af skatter den ansågs i Carl XF.s tid ;
bidrog således till riksstaten då 1 spannmålsvärde
772,5oo tunnor eller £ mindre, samt i si Ifver värde
I 158 750 eller i det närmaste 4 (., J^lfiSngrr
mindre än Sr 1817. Men <1S ägde, såsont vi fi se,
Körningen och di C Kungliga huset en vida betydligare
stat äu nu, och riket behöfdc helt andra
forsvars-krufter, i synnerhet till sjös. Flottan bestod då af
44 örlogsskcpp ifrån i3o till 48 kanoner, uton»
fregatter och många amlra fartyg »iråd 4o till 24
kanoner. Denna flot tu var oeh måste, i afsrendc
på läget af Sveriges provinser, vara Iverre i
Ö*!i-r-sjön, ehuru hon då redan var betydligt mitukad,
emot i Gustaf 1 s tid, då hoa utgjorde omkring 60
stora limeskcpp.
Förvånande är förhållandet emellan de
ordinära tjeiistemänuéiis antal i de upräknade
embetsverken, år 1696 emot år 1817, serlun Sverige
förlorat sinn utrikes besittningar. Hela Carl Xl.s
em-bets- och ijcustemanuacorps utgjorde, såsom man
vet, omkring fiooo personer. År 1792. dB Sverige
ännu ägde qvar en stor del af Finland samt
Pommern, hadc civil- ocb militär émbets och
tjeuste-mäunens antal varit till 13,175 personer; men år
1817, då dessa besittningar voro förlorade, steg t
m-betsmanna-corpsei) till 19,433.
Tabellens forsla artikel visar en
förundrans-Värd skillnad mellan döt Kungliga Husets och det
Kuugl, IIorvcts stat Si en 1696 och 1817. Den
för-ta var anständig för cn enväldskonnng: men alltle-,
les icRe.öfver måttlig såsutn den kutjnot vara, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
