- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
293

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Gillen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1405, då Helga Lekamens äldre statuter bekräftades,
fanns ingen lagstadgad gillefrid. Stadslagen omnämner
rådstufrid, kyrkofrid, bastufrid, skeppsfrid och
hemlighusfrid, men icke gillefrid. Så vitt jag kunnat finna
tillkom en dylik frid först 1456 genom Karl Knutssons
då utfärdade privilegiebrev, vari stadgades: »Item vilja
vi ock, att den gillestuga i Stockholm, som mene
köpmannen efter gammal sedvänja till söker, skall vara så
fridkallad, att ho annan där slår pust eller kinhäst, skall
böta 40 mark, och alla okvädinsord, som där göras, skola
vara i tveböte». Denna bestämmelse, som i brevet endast
tyckes avse ett visst gille, tillämpades emellertid på alla,
och exemplen på dylika av rådet fällda domar äro
mycket talrika. Ett kan här anföras. Den 29 januari 1487
dömdes Torsten grytgjutare till 40 marks böter, därför
att han brutit gillefreden, och ytterligare till sex mark
därför att han hårdragit Staffan pungmakare i
gillestugan. »Därmed böds honom vid sex mark att undvika
gillestugan, ty han hafver ofta begynt där träta.» Hans
vedersakare Staffan pungmakare dömdes också till sex
marks böter, därför att han hårdragit Torsten
grytgjutare, och likaledes till 40 mark för brytande av
gille-friden.

För ordnandet av festen hade två ämbetsmän tillsatts,
de s. k. prokuratorerna, som åtminstone oftast voro
präster och som för besväret honorerades med några öre.
Möjligen hade de och de andra prästerna fri förtäring —
således ej medhavda matförråd ■— ty bland utgifterna
upptagas även 12 mark och 5 öre »pro servicia de bursa
convivii». Denna »servicia», som således betalades av
gillekassan, kan omöjligen avse uppassningen vid
bordet, ty därtill är summan alldeles för hög — två à tre

293

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free