Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Brott och straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kränkt, d. v. s. då ett slagsmål skett under pågående
gillestämma, men angiver icke de slagsmål, som
utkämpades, då bröderna, mer eller mindre berusade, kommit
ut på gatan för att begiva sig hem. De förra fallen -—
då vederbörande pliktade 40 mark för störd gillefrid
— voro dock talrika nog. Några exempel skola här
angivas.
Den 23 september 1475 dömdes två skeppare för slagsmål i
gillestugan och botade 40 mark var. Den 4 oktober botade Örjan
Andersson 40 mark, därför alt han i gillestugan slagit Hans Rekiere.
Den 30 maj 1478 dömdes skeppar Bo till 40 mark, »ty han slogs
i gillestugan». Den 3 augusti hade även Hans Zandersson ett
slagsmål i sin gillestuga, och både han och hans vedersakare, Anders
Olsson, fingo —- utom 12 mark för själva slagsmålet — böta 40
mark var för gillefriden. Den 14 augusti 1470 bröt Jöns Kaare
gillefriden och pliktade —• utom de 40 marken —- 12 mark. Den 15
september omtalas ett annat slagsmål i en gillestuga mellan Lasse
Mattsson och Peder Rikvidsson, den 17 november ytterligare ett, och den
4 december ville Jöns Nilsson värja sig med sexmannaed, att han icke
slagit Bengt i gillestugan, men brast i eden. I maj 1480 förekom
det större gräl i Vårfru gillestuga, vilket förut omtalats och
som kom inför rådet den 20 maj. Fönster och bägare hade
därvid blivit sönderslagna. Ett något liknande krakel — troligen i
samma gillestuga •—• behandlades i rådet den 8 oktober 1481, då Peder
Näb dömdes därför att han slagit sönder stopen i »gillestugan, där
menige köpmän pläga gå till».
Att en stor del av de »såramål», som sedan drogos
inför rådets domstol, hade samband med de olika
gillestämmorna, är därför ganska sannolikt. Och dessa mål
voro de oftast förekommande. I och för sig äro de
mycket likartade, och det är endast mängden, som här är
av något intresse. Att uppräkna alla de gånger, då en
karl råkat i slagsmål med en annan karl, skulle därför
utan någon nytta fresta på utrymmet och även vara
obehövligt, då de meddelade stickproven ge oss en allmän
föreställning om frekvensen. Men det är några grupper,
451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
