Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noter och anmärkningar - 2. Frälset och kyrkan - 3. Samhällsklasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid. 33. Sturekrönikorna ha publicerats i Samlingar utgivna av
Svenska fornskriftsällskapet 17:3, Sthlm 1868.
Si-d. 36. Santiago di Compostela, stad i n.v. Spanien, där enligt
traditionen Spaniens nationalhelgon Jakob d. ä. (Sant lågo) ligger
begraven under katedralen.
Sid. 38. Diplomatarium Suecanum, utg. av J. G. Liljegren, B. E.
Hildebrand m. fi. 1829—65.
Si-d 41. Privilegier, se ovan not till s. 14. — Förbindelsen från
klostrets föreståndare — en bekräftelse av 1436 års privilegium —
var tydligen av ett alldeles färskt datum, ty marsk blev Svante
Sture först 1497. Troligen avgavs löftet i fråga den 16 december
1497 (eller någon’ av de närmaste dagarna), ty den 16 december
voro Svante Sture, Peder Ragvaldsson, borgmästare och råd (samt
tydligen även fogden Kristiern Bagge) samlade i rådstugan.
Tänke-bokens framställning synes böra fattas så, att klostrets
föreståndare vid detta tillfälle utlovat ett dylikt brev, men ännu icke
fullgjort sitt löfte, och nu fordrade man att få detta brev, på
pergament och vederbörligen beseglat.
3. SAMHÄLLSKLASSERNA
Sid. 46. Burspråken äro publicerade i Stockholms stads
tänke-böcker I, 1474—1483, av Emil Hildebrand, Sthlm 1917.
Sid. 48. Närisk = nerst = tyg från Naarden i Holland; alisk = tyg från
Alais i Frankrike.
Sid. 50. Om hantverksämbetena och skråordningar se Folke
Lindberg, Hantverkarna i medeltid och äldre Vasatid, i Den svenska
arbetarklassens historia, Sthlm 1947 samt Ernst Söderlund,
Stockholms hantverkarklass 1720—1772, Sthlm, 1943.
Sid. 51. Murarnas skråordning finnes i K. Biblioteket.
Sid. 52. Skrå-ordningar samlade av G. E. Klemming, Sthlm 1856,
samt Småstycken på fornsvenska, Sthlm 1868—81. (Samlingar Utg.
av Svenska fornskriftsällskapet); Skomakara-skra, af Stockholms
magistrat gillad och stadfäst 1474, utg. av J. G. Liljegren, Sthlm
1835.
Sid. 55. Originalet i K. Biblioteket.
Sid. 60. I l:a upplagan hade förbisetts att urmakarna tidigare
räknades bland klensmederna.
463
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
