- Project Runeberg -  Två gamla Stockholmares anteckningar /
175

(1920) [MARC] Author: Nils Selander With: Edvard Selander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SAMFÄRDSEL OCH HYGIEN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

huru snabbt och fullständigt den elektriska telegrafen
sedan erövrat vårt land.

        

Ett fortskaffningsmedel, som ej berör samfärdseln
inom Stockholm utan uteslutande färden från och till
staden, äro järnvägarna. Stockholm var icke ens den
plats, till vilken de tidigast leddes. Sveriges första
järnväg, Köping—Hult, byggdes i början av 50-talet.
Meningen var, att den skulle förbinda Mälaren och den vid
Vänern belägna lastageplatsen Hult, men endast
bandelen Köping—Örebro kom till utförande. De första
spadtagen på Statens järnvägar togos 1855 i
Västergötland i närheten av Alingsås. Bandelen
Göteborg—Jonsered och Malmö—Lund öppnades 1856. Ännu 1858 hade
man icke byggt tillsammans mera än 17 mil järnväg.

Till Stockholm kom den första linjen 1860 från
Södertälje. Då denna öppnades med ett festtåg, fanns
bland andra inbjudna kyrkoherden Kullman i
Södertälje, som förskräckt över farten vände sig till en
medresande och utbrast: "Det här bär rent åt h—e!"
"Angår mig icke, jag har returbiljett", fick han till svar.

Såsom bevis på huru man den tiden uppfattade
järnvägen förtjänar ihågkommas, att Stockholms börs’
kanske främste man, grosshandlare Schartau, representant
för huvudstaden i borgareståndet, i riksdagen kämpade
väldeliga mot järnvägars indragande till huvudstaden,
enär han var övertygad att dess handel därigenom skulle
totalt förstöras. När södra stambanan byggdes var
meningen att den som ändpunkt skulle få Landskrona. Av
samma skäl, att den skulle skada handeln, lyckades
stadens styrande förebygga detta, och banan gick till
Malmö. Måhända ångra sig landskroniterna nu. Först 1866
kom järnvägen till Uppsala.

De projekterade järnvägarnas sträckning och
kampen härom utgör intet vackert blad i våra riksdagars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stockante/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free