- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
29

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle de knuffa in det i Hannah Higgins stia, utan
att hon visste det, och så lägga sig på lur för att
få höra, hvad hon skulle säga; och då svinet
grymtade, skulle hon tro, att det var barnet som skrek, och
så — men här afbröt honom Susanna, mycket
betviflande, att någon kunde taga ett svins grymtande för ett
barns skrik, och då passade miss Fosbrook på och sade:

"Det är ej värdt att sälja pelsen, innan man
skjutit björnen, Henry. Och om du hindrar alla från
att lära sig sina psalmer, så fruktar jag för, att det
blir föga utsigt, att få se herr Svin."

"Åh, vi behöfva aldrig plikta om söndagarne,"
invände Henry.

"Mamma sade, att om vi äro obeskedliga på
söndagen, så är detta ej en sådan småsak, att det kan
afhjelpas med att plikta," genmälde Susanna.

"Vi få aldrig plikta för obeskedlighet," tillade
Elisabeth, "det få vi straff eller tilltal för, men
plikten är för fula vanor."

"Ack, jag hoppas, att ej behöfva plikta denna
vecka," suckade Susanna.

"Du kan ju gerna hoppas," sade Sam. "Du kan
vara säker på, att få göra det för allt möjligt, utom
för att gråta."

"Ja, men Bessie får alltid plikta, för att hon
grinar," sade Harry, "och jag hoppas att hon skall
få många tillfällen dertill, emedan hon ej ville hjelpa
oss med svinet."

Bessie störtade upp från sin plats och rusade
ur rummet, och miss Fosbrook utropade förargad.

"Jag trodde verkligen ej, att gossarne skulle vara
så elaka!"

De tittade alla upp, som om de ej begripit, hvad
hon menade, och Susanna utropade:

"Åh, miss Fosbrook, de menade ej så illa. Sam
och Harry äro aldrig elaka."

"Jag vet ej, hvad du menar med elakhet," sade
miss Fosbrook, "om det ej är att säga, just hvad man
vet mest kunna bedröfva en annan."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:29:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stokesley/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free