- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
54

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och rata maten, åt ganska beskedligt upp sin portion
mjölk och bröd.

Efter frukosten hade alla ledigt till klockan nio.
Susanna, som hade vård om mammas nycklar, skulle
gå ned i köket, höra efter hvad kökspigan behöfde,
och gifva fram det, men blott på det vilkor, att
aldrig någon af syskonen skulle få följa med henne i
skafferiet. Susanna var mycket pålitlig, men mamma
var för klok, för att låta henne inledas i frestelse
genom röster, som bådo om ett sviskon, en mandel
eller en enda sked sylt. Detta förminskade nöjet att
få gå och bära på nycklarne och att få välja pudingen
till middagen. De två äldsta gossarne gingo till sin
lärare, de andra barnen tilll barnkammaren, utom
Elisabeth, som städade i sitt skrin, och David, som
miss Fosbrook fann uppspetad på fönsterbrädet,
läsande i en bok, som ej tycktes passa för hans ålder.

Men miss Fosbrook tyckte, att David var, som
om han varit den äldsta i huset, mycket äldre än
Johnnie, som ej kunde något mer än han, utom kanske
att springa och skrika, och till och med äldre än
både Harry och Sam. När han ibland betraktade
henne med sina allvarliga Ögon och långsamt uttalade
sina tankar, tyckte hon, att han var klokare och
förståndigare än hon sjelf, oaktadt hennes tjugo år.

"Nå, David, har du fått riktigt reda derpå?"
frågade hon, när vid ljudet af klockan den lillgamle
pojken rätade på sina styfva ben, slog igen sin bok
och suckande uppsteg.

"Jag har fått reda på, hvarför det är en god
affär, att lägga sig till ett svin," svarade han allvarligt.

"Och hvarför är det?"

"Emedan ett svin äter nästan hvad som helst
och är lätt godt och billigt att föda," sade David,
upprepande hvad han nyss läst. "Men jag kan dock
ej förstå, hur det går till. Kan ni det, miss Fosbrook?"

"Jag vet inte, hvad du menar, David."

"Jag önskar veta, hvarför ett svin kan blifva fett
af ollon, när en oxe måste hafva oljekakor och hö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:21:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stokesley/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free