- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
76

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i gråt och sprang upp till barnkammaren. Miss
Fosbrook tyckte ej om, att de retades, men som hon
ansåg det vara rätt åt Johnnie, så brydde hon sig
ej om att hindra dem derifrån, utan sade endast, att
om de ej tvättade fingrarne, innan tédags, skulle de
åter få plikta.

"Huru mycket har ni gifvit ut?" frågade i en
förebrående ton den lilla stränga domaren David,
men det enda svar, han fick, var en lugg af Harry.
— "Hvad nu, lilla pys! skall jag göra reda för dig?"

David slätade med en allvarsam min sina
tilltufsade lockar, och upprepade på sitt vanliga
bestämda sätt:

"Jag vill veta, huru mycket ni ha qvar till
svinet?"

Derpå fick Harry tag i honom, drog honom ned
från stolen der han satt och rullade honom på
golfvet, som om han varit en hundvalp, utropande: "jag
skall låta dig veta, att om du bråkar så mycket
dermed, så ger jag ut hela min veckopenning och ger
dig ej alls något till svinet."

"Sam!" ropade den plågade David, och "Sam!"
ropade guvernanten, som verkligen blef rädd att han
skulle göra den lilla gossen illa, men Sam stod bara
och skrattade deråt, så att Christabel sjelf blef
tvungen att skynda fram och hjelpa upp honom, draga
bort Henry och hålla fast denne i armen, så att
barnet kunde stiga upp och springa sin väg, för att
få sitt hår borstadt.

"Kära Harry, du kunde ha gjort illa honom,"
förmanade guvernanten.

"Det hade varit rätt åt honom," sade båda
gossarne med en mun. Hon var ganska ledsen åt detta,
men när hon tänkte närmare på saken, fann hon, att,
ehuru Harry var tadelvärd, var dock på det hela
taget en sådan lexa nyttigare för David, än om man
tillåtit honom befalla öfver sina äldre bröder, blanda
sig i allt, och blifva grötmyndig och herrsklysten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:23:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stokesley/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free