- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
78

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lika väl som barn, men de hafva erfarit denna känsla
så ofta, att de veta, hvad som är orsak dertill, och
de hafva, eller rättare borde hafva, mera
sjelfbeherrskning. Barn måste genom erfarenheten lära sig, att
deras elaka lynne göra de hvardagliga bestyren
dubbelt så svåra och förtretliga. Det är en dålig tröst,
att säga till sig sjelf, att det är ursäktligt, om man
är ovänlig, då man mår illa, och att det då ej är
värdt, att man försöker bjuda till att vara annorlunda.
Om mrs Merrifield handlat på detta vis, hvilket
sorgligt lif skulle ej hennes man och hennes barn hafva
fört! Nej, sättet att öfvertyga sig om, att det är
vårt helsotillstånd, som inverkar på vårt lynne och
våra känslor, är att säga till sig sjelf: "om denna
person eller sak synes obehaglig, eller om detta
arbete, denna lydnad förefaller mig tråkig, så är det
kanske blott en inbillning af mig, och om jag med
allvar försöker göra, hvad jag bör, så är det måhända
ej så svårt" — eller — "är jag tilläfventyrs vid
dåligt lynne i dag, då måste jag försöka svara
vänligt. Och en tyst, innerlig bön blifver då den bästa
hjelpen. Sjelfbeherrskning och godhet kommer ej af
sjelf, medan man växer upp; man måste bemöda sig
om, att förvärfva dem i barndomen.

När veckopenningen utdelades på måndagen, och
det blef fråga om, hvad det fanns för utsigt för
svinet, var David den enda, som kunde framlägga
hela sin summa, hvaraf ej fattades en pence, och nu
lade han den i Toby Fillpot. Elisabeth hade alla
sina sex pence i behåll, utom en enda pence, som
hon gifvit ut till ett bref åt mamma, och hon gaf
blott två pence till sammanskottet, ehuru David
betraktade henne med mörka blickar. Sam hade pliktat
en pence då det regnade, och hade dessutom köpt
en gåspenna, för att skrifva till sin far. Återstoden,
fyra pence och tre farthings, utbetalade han. Stackars
Johnnie, han hade i plikt måst erlägga alla sina pengar,
för det han varit obeskedlig hela veckan, och var
dessutom skyldig tre pence för denna vecka, och allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:23:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stokesley/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free