- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
82

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Alla barnen voro förtjusta i att plocka blommor
åt miss Fosbrook, och på ju våtare och brantare ställen
de växte, desto bättre var det; men gossarne tyckte
det var bra barnsligt att lära sig namnen på dem, och
ehuru Susanna tyckte om trädgårdsskötsel, brydde
hon sig ej om, huru en blomma såg ut inuti.
Elisabeth deremot var ofantligt road af, att närmare
undersöka dem, och äfven Annie tyckte det var roligt
att se på bladen, ståndarne och pistillerna, och att se,
att en tusensköna bestod af en hel massa små
blommor. De båda små systrarna började få ögonen öppna
för allt det herrliga och underbara, som finnes på jorden.
Bessie tröttnade nu ej på allt så fort som förr, ehuru
den anda, som lär oss den rätta glädjen och
belåtenheten, ej ännu kommit öfver henne. De behöfde ej
plikta så ofta och de greto ej mera utan orsak; endast
en gång fick Johnnie baklexa, men Annie fick det
två gånger. Susanna fick blott plikta en gång för
baklexa och en gång för att håret var okammadt.
Annie fick också en gång plikta, för det hon
olyckligtvis kommit ihåg en historia om en korp, och
berättat den under lektionen, och Sam, för det han
lemnat några böcker framme. Henry fick plikta för
svårare fel: för det första för oriktig räkning, för det
andra för det han lagt armbågarne på bordet, för
det tredje för prat, för det fjerde för det han ej lagt
undan sina saker, och dessutom kunde han omöjligt
undvara ett snöre, och gossarne Greville skulle skrattat
åt honom, om han ej köpt litet mera marmorkulor[1].

Men hvad gjorde det, eftersom öfverste Carey
skulle komma och helsa på? För en sovereign
kunde man ju köpa ett svin tre gånger om, det vill
säga ett litet. Christabel önskade, att han aldrig
kommit att tänka på möjligheten att få denna
sovereign, ty han trodde sig nu genom den kunna slippa
från alla de försakelser, medelst hvilka de andra
förskaffade sig det stora nöjet, att kunna göra godt, och


[1] Ett slags leksaker, som begagnas af engelska gossar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:23:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stokesley/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free