Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
säger du, Mary? Jag vet ju, att du är en flicka med
eftertanke, som läser stora böcker och gör utdrag
ur dem.
Mary ville säga något mycket förståndigt, men
visste inte, hur hon skulle komma fram därmed.
— Medan Mary klarar sina tankar, fortsatte han,
låt oss återvända till mr Bingley.
— Jag är alldeles utledsen på mr Bingley, ropade
hans hustru.
— Det var ledsamt att höra, men varför talade
du inte om det för mig förr? Om jag hade vetat
det i morse, så skulle jag visst inte ha gjort visit
hos honom. Det är högst olyckligt; men då jag
verkligen har avlagt besöket, så kunna vi nu inte
undgå att göra hans bekantskap.
Damernas förvåning var just vad han önskade.
Mrs Bennets häpenhet övergick måhända de andras;
dock, när den första översvallande glädjen lagt sig,
förklarade hon, att det var vad hon hade väntat sig
hela tiden.
— Så snällt det var av dig, min käre man! Men
jag visste, att jag skulle lyckas övertala dig till sist.
Jag var viss om att du höll alltför mycket av dina
flickor för att försumma en sådan bekantskap. Så
glad jag är! Och det var ett så gott skämt också,
att du begav dig dit i morse och inte sade ett ord
därom förrän nu.
— Nu, Kitty, får du hosta så mycket du behagar,
sade mr Bennet, och med dessa ord lämnade han
rummet, trött på sin hustrus utbrott av
hänryckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
