- Project Runeberg -  Stolthet och fördom /
65

(1920) [MARC] [MARC] Author: Jane Austen Translator: Carl Axel Ringenson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

Sedan Elisabet hade glatt sig över YVickhams
av-färd, gav henne förlusten av regementet ej vidare
anledning till tillfredsställelse. Bjudningarna i trakten
voro mindre omväxlande än förut, och hemma hade
hon en mor och en syster, vilkas ständiga
jämmer-låt över hur tråkigt allting var riktigt fördystrade
deras hemliv. Ehuru Kitty med tiden åter kunde
sansa sig, sedan de, som stört hennes lugn, kommit
bort, så var det troligt, att hennes yngre syster, vars
anlag voro av ännu farligare art, skulle förhärdas i
sin dårskap och självsäkerhet genom den dubbla fara,
som en vistelse vid en badort och ett fältläger
medförde. Hon fann därför på det hela taget, att en
händelse, som hon motsett med otålig längtan, icke,
då den inträffade, skänkte "Këtme .all den
tillfredsställelse, som hon lovat sig. Det var därför
nödvändigt att tänka på någon annan tid, då en
verklig lycka kunde vinnas, att ha någon annan punkt,
vid vilken hennes önskningar och förhoppningar
kunde fästa sig, och genom att i förväg glädja sig
åt ett nöje söka tröst mot det närvarande och
bereda sig på en ny missräkning. Hennes tur till de
nordengelska sjöarna var nu föremålet för hennes
gladaste tankar; den var hennes bästa tröst under
alla de ledsamma stunder, som hennes mors och
Kittys missnöje gjorde oundvikliga, och om hon
kunde ha fått Jane med, skulle planen till alla delar
ha varit fullkomlig.

Men det är en lycka, tänkte hon, att jag har
någonting att önska. Om allt vore fullständigt
ordnat, så skulle jag säkert bli besviken. Men nu, då
5. — Austen. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:44:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stoltoford/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free