Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’242
mitt omdöme gjorde allting lätt. Jag måste erkänna
en sak, som under någon tid, och det med rätta,
förargade honom. Jag kunde inte hemlighålla för
honom, att din syster i vintras uppehållit sig tre
månader i London — att jag vetat av det och med
avsikt hållit honom i okunnighet därom. Han blev
ond. Men jag är övertygad om att hans vrede inte
varade längre, än han hyste något tvivel om din
systers känslor. Han har nu av hjärtat förlåtit
mig.
Elisabet ville gärna anmärka, att Bingley hade
varit en högst älskvärd vän, som så lätt låtit sig
leda, att han var ovärderlig, men hon hejdade sig.
Hon erinrade sig, att Darcy ännu måste lära sig att
förstå sig på skämt och att det var nästan för tidigt
att börja därmed nu. I förväg glädjande sig åt
Bingleys lycka, som naturligtvis endast skulle komma
att stå efter hans egen, fortsatte han samtalet, tills
de kommo hem. De skildes åt i hallen.
FEMTIONIONDE KAPITLET.
— Min kära Lizzy, vart tog du vägen? var en
fråga som Jane riktade till Elisabet så snart hon kom
in i rummet, och den upprepades av alla de andra,
då de satte sig till bords. Det enda hon kunde
svara, var, att hon och mr Darcy hade strövat
omkring så långt, att hon icke visste, var de befunno
sig. Hon rodnade när hon talade, men varken detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
