Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Revy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
För att emellertid i korthet relatera slutepilogen
i Verchneudinsk, vill jag nämna, att de icke ännu
afrättade fångarna öfverfördes till general
Möller-Zakomeljskis tåg, med hvilket de under marter och
själskval fördes österut för att småningom få sitt
öde besegladt. De tre redaktionsherrarna fingo
efter flere telegram (från släkt och anhöriga) till
Petrograd sin dödsdom ersatt med lifstids
straffarbete i grufvorna.
Jag själf blef en dag plötsligt kallad till
regements-kommendören. Vårt regemente visade sig vara en
reaktionens lydiga handtlangare och hade lämnat
handräckning vid afrättningarna m. m. Mellan
kommendören och mig utspann sig följande samtal.
-— Hvarför har ni hela denna tid icke varit i
tjänstgöring?
— Herr öfverste, jag har deltagit i kriget för
att kämpa med japaner, icke med fredliga ryska
medborgare.
— Det är er sak. Men jag fordrar, att ni
infinner er i tjänstgöring, så länge ni räknas i
tjänst.
Jag måste gifva honom formellt rätt och anhöll
om två månaders permission, tills jag hunne lägga
in om afsked. Den beviljades.
Min återresa genom • Sibirien och europeiska
Ryssland, hvilka öfverallt ännu buro spår af
reaktionens framfart, kan icke intressera läsaren i detta
sammanhang. Då jag efter tvenne veckors färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
