- Project Runeberg -  Stockholmsscener bakom kulisserna /
287

(1884) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förehålla dig din synd. Nog skall du bli en visa alltid...
Bekänn hvad det är mer!“

“Hon lånte af mig till sista qvarlalets hyra, men bara
för att ärligt betala mig, som hon sa’, det qvartalet hon
hade lånt förut. Hon fick väl förfall ändå, för jag fick
intet dera... Och härmed är registret slut, det går jag ed
på. Om du kunde se mig tvärt igonom hjertat, skulle du
finna att jag talar rena sanningen. Vill du förlåta detta,
som varit just ingenting, så förlåter jag dig ditt slöseri, och
vi bli sams igen.“

“På ett vilkor — att vi flytta ifrån det här huset och
att du aldrig mer tittar efter henne.“

“Det har jag ingenting emot. Hyran här är dyr, och
jag börjar få så ondt om styfrarne, att jag inte spörjer lust
att betala hyra för andra.“

“Dessutom vill jåg bestämdt att du företager dig
något arbete.“

“Det blir värre. Det är visst tråkigt ibland att roa
sig, ja det är riktigt grufligt tråkigt, men inte kan jag gå
på dagsverke, när jag skall vara herre, och jag har
ingenting annat lärt.“

“Men åtminstone kan du låta bli att förstöra det vi
ha qvar!“

“Du må väl aldrig vilja, att jag skall sitta på en stol
dagen i ända? Det är, ingen lätt sak att vara rik så att
en har nöje — och jag begriper inte hur annat rikt folk,
mycket rikare än vi ha varit, beter sig för att trifvas med
sig sjelfva. Om jag skall säga rena sanningen, har jag just
aldrig haft någon glädje, se’n jag kom till välmakten, mer
än en enda dag.“

“Hvad var det för en?“

“Jo, en, då jag var riktigt lycklig — det var när jag
första gången bjöd mina fornå kamrater på sexa och punsch
och de buga’ och krusa’ för mig, som om jag hade varit
en riktig storkaxe, och hoppades att jag inte skulle förakta
dem i deras ringhet. Men det var ändå inte annat än en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stosc/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free