Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Glanshammars kontrakt - Axberg och Hofsta med Dylta bruk - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
lfs. 22, i Vårdinge 23. Komm. i Toresund 24 4/io-
Past-adj. i Stenkvista s. å. V. past. i Hälla 25. V. komm. i
Ö.-haninge 26. Komm. i Ö.-haninge 27 23/4. Skulle hafva
tillträdt Toresunds sac. 27 1/5, men tilltr. i stället
Ö.-haninge sac. samma dag genom ackord. Past.-ex. 35 med
betyget: facillime admittitur. Uppförd i 2:a rummet på
förslag till Kräklinge past. 1842 jämte Söderén och
Bernhardt, trots protest från biskop Holmström, som ville
uppföra Böös i stället för Hallin, hvilken senare han ansåg
vara de öfriga sökandena i kunskaper underlägsen och
därtill ovärdig, enär han för ett trätosamt, en prestman
mindre passande uppförande undergått 2 varningsgrader.
Böös klagade hos K. Maj:t med den påföljd, att han
erhöll Hallins rum på förslaget 1842. Hallin fick sedan
Axbergs past. 55 23/4, tilltr. s. å. Afsatt 62 2/10. Död 62 25/n.
Hallin var en orolig natur, som uppsökte äfven de
obetydligaste anledningar till tvister och rättegångar. Icke
mindre än 28 rättegångshandlingar bära Hallins namn
såsom part, vanligen såsom den angripande. Han fick för
den skull mottaga upprepade varningar såväl enskildt som
offentligt. Därmed parade sig en ovilja mot förmän, som
eggade hos honom begäret att uppträda som reformator
af de kyrkliga dogmerna. Frukten af sitt sträfvande i
denna riktning visade han 1847, då han utgaf "Matthei ev.,
öfversättning med exeget. skäl och förklaringar." Dessa
"exeget. skäl", som, där de äro författarens egna, alla
vittna om den ytligaste språkkunskap och ett svagt
omdöme, leda till en tolkning, som tydligen röjer den
"vulgäre rationalisten". Han förklarar äfven själf, i en
offentlig-handling från den tiden, sina åsikter om kyrkans lära vara
"stadgade". Hvad detta betydde, visade de skrifter, dem
Hallin 1858 och 60 inlämnat till Str. konsist., i akt och
mening att genom K. Maj:ts befallning få dem diskuterade
på något allmänt kyrkomöte och ansedda som grundvalar
för en hy reformation: I dem förnekas på det
bestämdaste kristendomens grund: läran om Kristi gudom,
försoningen och syndaförlåtelsen genom Kristi förtjänst. Nu
följde ett inkallande för konsistorium, som genom under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
