Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kapitlet. Krigets orsaker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hoppades han ännu på möjligheten af frågornas fredliga lösning.
Likväl drefvo honom omständigheterna steg för steg framåt mot
den annalkande brytningen. Allmänna meningen i Ryssland var
ej heller för ett anfallskrig mot rikets västra granne. Efter
närmandet till den allmänt hatade Napoleon, hade Alexander förlorat
en del af sin forna popularitet hos sina undersåtar, hvarom
Stedingk skref den 10 oktober: — »Missnöjet med kejsaren är i
tilltagande, och man förnimmer från alla håll fasansfulla yttranden».
Emellertid fortfor den diplomatiska notväxlingen mellan de
tvenne kabinetten, hvarunder Stedingk i en depesch af den 8
november skref till konungen: »Hvad som är säkert, det är att
Sveriges läge blifver mer och mer kritiskt. Efter ett så kraftigt bevis
på Frankrikes inflytande öfver kabinettet i Petersburg vågar jag
ej längre hoppas, att det skall vara möjligt för Eders Majestät att
med nuvarande system hålla fred med sin granne».
Midt under denna för landet bekymmersamma tid mognade
hos den otroligt egensinnige konungen en redan tidigare hos
honom född tanke att till kejsaren återsända ryska S:t Andreas-orden.
Konungen öfverlämnade ordens-insignierna åt den bestörta ryska
ambassadören i Sverige, friherre F. D. Alopaeus, med anhållan
om att de måtte tillställas hans monark. Då Alopaeus vägrade
mottaga uppdraget, hvilket ju ovillkorligen måste anses som en
emot kejsaren utslungad förolämpning, afsändes ordensinsignierna
till S:t Petersburg med en särskild kurir, och åtföljdes desamma
af följande skrifvelse:
— »Min Herr Bror, Svåger och Kusin. Jag fullgör en sorglig
plikt, då jag till Eders Majestät återställer S:t Andreas-orden, men
då jag handlat på samma sätt mot konungen af Preussen, då han
dekorerat Napoleon Bonaparte med Svarta örns-orden, skulle å
min sida ej funnits följdriktighet, om jag ej i ett liknande fali
handlat på samma sätt mot Eders Majestät. Jag innesluter här
en afskrift af mitt bref till konungen af Preussen, hvilket för
Eders Majestät skall förklara skälen till mitt handlingssätt, som är
grundadt på lika oföränderliga grundsatser, som de känslor,
hvarmed jag förblifver etc.»
Då orden anlände till S:t Petersburg, blef Stedingk förtviflad
ock afsände den genast till dåvarande ryska utrikesministern,
grefve Rumjantsoff.
Svaret på anförda sårande beskickning, daterades den 10/22
november, ehuru det anses hafva blifvit uppsatt först den 28 i
sistnämda månad, och var detsamma af följande lydelse:
— »Min Herr Bror, Svåger och Kusin. Då jag förutser att
Eders Majestät är hågad att återsända S:t Andreas orden, gör jag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
