Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 STRIDSSKRIFTER
för protestantismen. Måhända att den mer
deka-dentikyla sidan av dagens kynne, att den religiösa
mystik, som plötsligen erövrat diktning och konst,
någorlunda kan fördraga vår nygotik, men denna
strömning är övergående, är liksom fordom
romantiken långt mer en nödvändig uppresning mot en
föregående tids alltför grötmyndiga materialism än
ett utbrott av verklig religiositet. Vi gå mot
hedendom, mot en fördjupad antik, vars friska
naturmystik heter skönhetsdyrkan, och även om
vi göra visast i att icke bygga för framtiden utan
för oss, borde dock den ädelt sköna basilikan med
sin prägel av den tidigare kristendomen och sitt
närmande till hedendomen långt innerligare och
sannare än någon nygotik bilda ett arkitektoniskt
porträtt av våra dagar. Ingendera av de båda
stilarna kan likväl tjäna som ett tillfredsställande
uttryck för någon annan tid än den som varit
deras egen. Vad gagnar då att härma dem? Vår
nygotik blir snart banal och tröttande. Det är
den redan. Den står på lur bakom varannan
husknut. Smakens hjul snurrar emellertid allt
fortare. Icke blott imperialstilens möbler och
dräkter ha åter blivit vackra, utan en blick på
modeplanscher från adertonliundratrettio- och
fyrtiotalen skall övertyga, att de åter börja
intressera och behaga och alltså stå i begrepp att snart
åter göra sig gällande. Väl rör arkitekturen sina
jjenfötter lång^ammargj^lnen mitt i vår
efterhängsna nygotik är det redan med en viss glad
tillfredsställelse man återser Storkyrkans ljusa valv
och läktare i vitt och dess italienska fasad mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
