Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERN BARBARISM
51
penseldrag är här ett misstag, en irriterande
onödighet, ty vi ha icke kommit för att få en kurs
i konsthistoria. Ett restaurerat Pompej vore ett
ödelagt Pompej, och detsamma skall sägas om
ett stiliserat Gripsholm, med nya vallar och
kar-naper. Hellre en ruin! Gustav Vasas Gripsholm
kan härmas, men det är icke en konstlärd
efterbildning vi önska se, utan de äkta spillrorna, även om
dessa stamma från en långt senare tid. Det
fragmentariska i spillrorna vidgar endast inbillningens
möjligheter att dubbelt levande ersätta det
förlorade. Det värdefullaste vid Gripsholm är den
tröskelstock, som åren urholkat, den icke
renoverade tapet, som burit den eller den historiska
personens skugga. Det är det stycke rappning,
den golvplanka och den tegelsten, som åtminstone
icke äro från i går. Till och med om de endast
äro från Oscar I ha de dock mer av minnen än om
de bara äro frän arkitekterna. Samma karnap, som
en gång burits bort och förstörts, kan aldrig mer
återställas, och den nya är endast en upphängd
illustration. Den har ej bevittnat några
minnesvärda tilldragelser, om icke hur arkitekterna
stoppat sina tobakspipor. Den erbjuder ej mer
intresse än vilken som helst annan karnap på ett
modernt stockholmshus. Den kan roa oss vid
Nybrokajen, men på Gripsholm hör den ej hemma,
även om den aldrig så troget avbildar den karnap,
som fordom prytt samma muryta.
Hur likgiltigt är det oss icke, om det ej finnes
någon konststil i den odödliga vindsgången med
de spökaktiga hästporträtten, där du tycker att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
