Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 STRIDSSKRIFTER
ledarskrift om Vadstena klosterkyrka (den borde
handla om dårhuset!) kan träffa den lustiga
dumheten att hertig Magnus’ renässansvård är av stort
konstvärde, men att det är en annan fråga om
den pryder sin plats där (i en gotikkyrka). Det
är som om en pudel och en dogg icke skulle
kunna mötas i samma port utan att förfula
varandra. Kraven på de historiska stilarnas renhet äro
ingalunda alltid skönhetssinnets. De ofullbordade
platta tornen på Notre Dame skänka icke blott
"kyrkan något individuellt utan även en särskilj
¾ctélEet åt fasaden, ty de båda horisontella, man
kunde säga hedniska, avsnitten bilda en lugnande
och behaglig omväxling mitt bland all den
verti-kala gotiken. Uppsala domkyrkas Hårlemanska
tornhuvar voro, trots stilbrottet, vackrare och
individuellare än de"nya~¾ver vilka det mycket
om-ordade cementet sprutat sina kaskader (»Quem
deus vult perdere cementat!»). Jakobs vänliga
och hemtrevna kyrka bildar ett avrundat helt, fast
barocken är tornväktare och renässansen sitter på
utkik i småtornen, fast korfönstren äro i en
blandad övergångsstil och empiren står på predikstolen,
rococon på orgelläktaren och gotiken kring
kolonnerna, allt under det tysk renässans sjunger
lutherska psalmer på läktarna. Där ligga stilarna
omskakade som lotter i en påse. Där hålla de senaste
500 årens alla historiska stilar gemensam
högmässa — och råka ändock icke i träta.
Vi känna de drakoniska lagar med vilka Athen
kringskar konsterna, isynnerhet musiken på grund
av dess religiösa uppgifter. Alla ha de länge sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
