Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2:) Daniel Broms, f. 1707, d. 1774, var grosshandlare i Stockholm och ingick
1744 äktenskap med Catharina Bethulin, d. 1747. Han hade två barn, en dotter
Catharina Beata, f. 1747, d. 1811, gift med grosshandlaren och kamreraren vid
Gripsholm Abraham Sundberg samt en son Jonas, f. 1746, d. 1825, brukspatron i
Karlshamn och gift med Magdalena Sorbon. I detta äktenskap föddes tvenne
döttrar, den yngsta Fredrica, född 1798 afled ogift 1820, Den äldsta Sophia
Magdalena, f. 1794, d. 18??, gift 1819 med fil. magistern prosten i Ronneby Johan
Magnus Wettergrund, f. 1768. d. 1841 och blef moder till revisorn Vilhelm
Wettergrund, hvars maka Josefina Vilhelmina Kjellberg gjort sig ett berömdt namn
som författarinna under pseudonymen "Lea".
3 :o) Erik Broms, f. 1713, d. 1763, var handlande i Örebro. Gift 1734 med
Beata Christina Brobeck, död 1785. De hade nitton barn, af hvilka dock sjutton
afledo unga. De tvenne öfverlefvande voro dottern Beata Catharina, f. 1734, d.
1815, gift 1762 med rådmannen i Örebro Erik Hamnström, f. 1732, d. 1808 samt
sonen Jonas, som blef husar och medföljde svenska hären till Pommern 1757. Han
etablerade sig sedermera som linhandlare i Leipzig och gifte sig där, men något
ytterligare om denna släktgren känner man ej.
I sitt andra gifte med Beata Burkman hade Jonas Broms, som ofvan nämndes
tvenne barn. Dessa voro dottern Maria, f. 1722 och död samma år samt sonen
Johan Broms f. 1718, d. 1798. Från honom härstammar de trenne i Sverige och
Holland ännu lefvande ättegrenarne, äfven som den äldsta år 1869 utslocknade
grenen.
Han var handlande och rådman i Örebro samt ryttmästare vid borgerskapets
kavalleri därstädes.
Gift 1747 med Catharina Magdalena von Aken, f. 1730 död 1774. Hon var
dotter till apotekaren i Örebro, hofmedikus Frans Mikael von Aken och Fredrika
Margaretha Bagge.
Denne Frans Mikael von Aken och kanske ännu mera hans son, äfven han
apotekare i Örebro, Frans Joakim, hafva inlagt stora förtjänster om Örebro stads
utveckling och samfundslif under 1700-talet och till minne af dem har i Örebro
nuvarande stadsplan en gata kallats Akensgatan, nämligen den som går mellan
Oskarsparken och Oskarstorget.
Efter Bromsiska släkten finnes äfven en gata i Örebro uppkallad, nämligen
Bromsgatan, som sammanbinder Gumæliusplan med Venavägen.
Frans Mikael von Aken var född i Rostock 1700 och dog i Örebro 1760. Han
hade grundliga studier i farmacien och något äfven i läkarevetenskapen, när han
kom till Sverige 1723 och af apotekare Åhmans arfvingar köpte apoteket i Örebro
med dess privilegier 1728, hvilka han fick bekräftade af konung Fredrik I.
Är 1732 utverkade han sig rätt att ensam hålla apotek i Värmland och anlade
därefter ett dylikt i Karlstad och senare ett i Kristinehamn samt slutligen ännu
ett vid den kungliga brunnsorten Loka (Loka kungl. Brunns- och Gyttjeinrättning,
hvilket är den officiella benämningen), som årligen besöktes af konung Adolf
Fredrik och hans gemål Lovisa Ulrika samt hofvet och den förnäma världen. Von
Åken blef nu hofapotekare och sedermera hofmedicus.
Han ansågs för mycket kunnig i sitt yrke men äfven hemmastadd i
läkekonsten samt har utgifvit flera skrifter af farmaceutiskt och medicinskt innehåll.
I synnerhet var han intresserad af att göra uppfinningar och han har gjort
flera sådana till allmänt gagn. I Linnei (Carl von Linné) Skånska resa
förekommer beskrifning och ritning på "hök, sparf och slagburar uppfunna och inrättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
