- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
47

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

47

äldste sonen Paul samma år som han föddes; den andre sonen, Elias, född 1694, blef kornett vid Lifregementet 1712, löjtnant vid Lifdragonerna 1712, kapten därstädes 171K, och dog ogift 1719 efter hemkomsten från norska fälttåget.

Dottern Anna Maria, född 1687, var gift första gången med ryttmästaren Erik Simzon nr: 1526, andra gången med lagman Nils Stedt nr: 1468 till Nydala i Småland, samt dottern Catharina, född 1692, trädde i äktenskap med riksrådet och universitetskanslern i Uppsala grefve Carl Diedric Ehrenpreus.

Bjurbäcken är ett gammalt järnbruk, som ursprungligen hörde till Filipstads socken, men 1642 förlades till Lungsund. Det upptages i fogdehandlingar, d.v.s. jordeboken, 1548—1556 som torp, men 1609 omtalas en kniphammare därstädes. År 1611 och 1612 låg Bjurbäcks hammare för skatt, d.v.s. var utarrenderad. En friherre Gustaf Horn, född 1601, död 1639, skref sig herre till Versela och Bjurbäck. Inspektören Elias Larsson Linderoth inköpte 1668 5/8 af masugnen vid Bjurbäcken. Sedan slutet af 1700-talet hör Bjurbäcken tillsammans med Storfors.

I sitt andra gifte hade assessor Johan Linroth tvänne söner, Axel och Johan Gustaf.

Den förstnämde, Axel Linroth, brukspatron och kammarherre, var född 1701 på Bjurbäcken och afled 1762 på Västervik (Gustafsvik) i Varnums socken i närheten af Kristinehamn. Han begrofs i Kristinehamns gamla kyrka, där hans vapen uppsattes, men 1871 lät hans sondotterson, brukspatronen grefve Rudolf Adlersparre, flytta det Linrothska grafkoret jämte alla där graf satta släktmedlemmar därifrån till en grafplats intill Gustafsvik, och där nedmylla dem i jorden.

Gustafsvik är en urgammal gård vid Varnumsviken af Vänern. Om platsens ålder vittna ett stort antal ättehögar, som där anträffades vid en undersökning, hvilken kammarherre Linroths fru, f. Stedt, lät verkställa på 1770-talet, I dessa ättehögar påträffades då en mängd urnor och brända ben. Äfvensom en stridshammare af gråsten.

Gården hette från äldsta tider och allt framgent Vik intill första hälften af 1600-talet, då den delades. Ena delen fick namnet Västervik, sedermera Gustafsvik, den andra Östervik.

Ursprungligen var Vik ett Sturegods. Som ägare nämner Fernow Gustaf Tunasson "både före och efter digerdöden" samt fogden Ola ve Nigelsson. I början af 1600-talet ägdes gården af Jöns Bonde, född 1577, död 1642, som 1620 hyllade Gustaf II Adolf och på så sätt återfick sin faders gods, däribland Vik.

Fadern hade nämligen varit en af Sigismunds anhängare och därför mistat sina gods och måst fly ur riket. Jöns Bonde bortbytte emellertid Vik 1633 mot gårdar i Västergötland till landskamreraren i Närike, Värmland, Nora bergslag och Dal Arvid Pedersson (Roman), f. 1587 i Nya Lödöse stad, död 1655. Han delade gården och behöll själf Västervik, men försålde Öster vik till dragsmeden Gilius
Mattson (se nedan). Hans son, generalguvernementskamreraren i Värmland, Pehr Roman, adlades 1674 till Stierncrantz nr: 854.

Efter Roma öfvergick Västervik till generalinspektören öfver småtullarna i Sverige och dess underlydande länder Crispin Flygge nr: 621, född 1628, död 1674 (enl. Anrep 1673). Hans änka Sigrid Ekehjelm, född i slutet af 1640-talet och död 1700, ärfde gården.

Hon var en ovanlig kvinna, rikt utrustad på hufvudets vägnar, men karaktären var ej den bästa. Hennes föräldrar voro Karl X Gustafs forne lärare Bent Baaz, som sedermera blef underståthållare i Stockholm och adlades till Ekehjelm nr: 380, samt hans hustru Eva Eggers. Sigrid Ekehjelm var gift tre gånger, första gången med hofjunkaren Kristian Stjernflycht nr: 332 till Tjälf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free