Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
49
Hans son Lars Giliusson Tollet, f. 1641, d. 1693, och begrafven i Morups kyrka
i Halland, var landssekreterare i Halland 1665 och fick genom k. m :ts bref till
kammarkollegium löfte om en bättre beställning, men som han ej fick njuta någon
frukt däraf, blef han i stället adlad 1689 med namnet Lindeflygt. Han tog dock
ej introduktion på riddarhuset.
Släkten Tollet, hvilken bortlagt namnet Tollet, tills det återtogs af Gilius
Giliusson, härstammar sannolikt från Frankrike och spelade på 1600-talet en
betydande roll i den värmländska brukshistorien. Den öfverflyttade till Finland
och fortlefver där ännu.
En annan uppgift angående uppkomsten af namnet Tollet finnes och grundar
sig på släkttradition, som förmäler att Gilius Giliusson kallade sig Tolle,
emedan han och Arvid Pehrsson (Roman) en gång sinsemellan anställde en sporttäflan
i rodd på Kristinehamnsfjärden, med start från Västervik (Gustafsvik), där
Arvid Pehrsson bodde. Gilius låg till en början före under täflingen, men ena årtullen
(tollen) brast och Arvid segrade. Till minne af denna händelse kallade sig Arvids
barn för Roman och Gilius’ för Tolle, sedermera Tollet.
Romännerna förde därefter och föra än ett adligt vapen med en upprättstå-
ende framåtvänd man, hållande i den usträckta högra armen en åra, både i
skölden och på hjälmen. Gilius afkomlingar förde likaledes i skölden och på hjälmen
en afbruten årtull.
Båda släkterna Tollet och Roman säga sig hafva fått adelskap, men några
handlingar som bestyrka detta finnas nu ej. Som stöd för sitt påstående kan
dock Romanska släkten åberopa, att den hade besittningsrätt till frälsehemman
i östra Värmland, något som i regel endast var frälsesläkter förbehållet.
Emellertid hade Crispin Flygge 1655 inköpt Västervik (Gustafsvik) efter
Arvid Persson Romans död. Tio år därefter köpte han äfven Östervik af Gilius
Giliusson (Tollet) och gårdarna förenades ånyo, Detta varade ej längre än till
1704, då Östervik afyttrades af en Ekehjelm för 8,000 daler kopparmynt samtidigt
som Niklasdam i samma trakt till en brukspatron Gunnar Bengtsson Låstbom,
Sara Knöppel och kirurgen J. K. Gödecke; Låstbom blef dock snart ensam
ägare af Östervik. Han var född 1666 och afled 1730. Han började sin bana som
bruksbokhållare på Krontorp i Visnums socken i Värmland och blef sedan råd-
man i Kristinehamn samt brukspatron.
Hans änka Elisabeth Bratt, f. 1752, ingick 1734 nytt äktenskap med majoren
Johan Gari Rothlieb n:r 523 i hans andra gifte. Denne var född 1687 och blef
fänrik 1703. Fången vid Dniepr fördes han till Tobolsk och hemkom först efter
fredsslutet 1722, då ban placerades på Kalmar regement; fick majors fullmakt
1724. Död 1739 i Kristinehamn och begrafven i Kläckeberga kyrka i Småland.
Han omtalades som en tapper officer och af ett utmärkt vackert utseende
samt stod särdeles väl hos det täcka könet, hvarigenom han förskingrade större
delen af sin ärfda förmögenhet.
Genom sin hustru Elisabeth Bratt hade han bekommit Östervik, hvilket de
1736 försålde till kammarherre Axel Linroth och hans broder, assessoren Johan
Gustaf Linroth för 15,000 daler silfvermynt och sedan dess har det alltid hört
tillsammans med Gustafsvik.
Kammarherre Linroth hade nämligen redan förut i slutet af 1720-talet inköpt
Gustafsvik. Gårdarne ärfdes af hans son, kaptenen Carl Axel Linroth, född
1740, död 1816, och öfvergingo efter dennes död till hans svärson, excellensen
m. m. grefve Georg Adlersparre. I denna släkt stannade de tills 1883, då de
kommo i andra händer.
Kammarherre Axel Linroth bevistade flere riksdagar som kaput för ätten
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
