Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
till släkten Geijers stamfader, den från Tyskland bördige bergmästaren i Lindes
och Ramsbergs bergmästardöme Kristoffer Geijer; fjärde gången 1692 med Beata
Funck i hennes andra gifte, f. 1655, d. 1716, dotter till kronofogden och
brukspatronen på Siklå eller Riddarhyttan Simon Funck till Skärviken (broder till assessor
Johan Funck, nobil. Funck n :r 826 till Garpenberg, Dormsjö m. m.) och Anna
Hansdotter samt änka efter borgmästaren i Arboga Hans Biarkhusen.
I sitt första gifte hade han sönerna:
Hans, f. 1664, Joachim, f. 1667, en son
dödfödd 1669, Niklas, f. 1672, samt tre
döttrar. I tredje giftet en son, Carl
Didrik, f. 1692, friherre och grefve
Ehrenpreus n :r 218.
Äldste sonen Hans Ehrenpreus blef
faktor vid Örebro gevärsfaktori 1690,
inspektor öfver sjötullarne samt
öfverinspektör vid Stora sjötullen i Stockholm 1712,
där han dog 1740. Han var gift första
gången med Catharina Linroth, f. 1666, d.
1721, dotter af brukspatronen Elias
Lin-roth, nobil. Linroth n :r 1222 till
Alkvät-tern och Lanfors i B jurkärns socken af
Örebro län samt Catharina Danckwardt;
andra gången med friherrinnan Beata
Christina Clerck i hennes andra gifte, f.
1675 i Stockholm och död därstädes 1757,
dotter af k. rådet och presidenten Hans
Clerck, baron Clerck n :r 82, och Anna
Bure n :r 126 samt änka efter amiralen Anders
Appelbom, baron Appelbom n :r 164.
Efter sin fader ärfde han Vedevågs bruk, som i äldre tider utgjordes af en
tackjärnshytta och en osmundssmedja och ägdes 1539 af två bergsmän vid namn
Anders Skräddare och Lasse Persson. Själf ägande bergsmän innehade Vedevåg ända
till midten af 1600-talet, då Louis de Geer, som disponerade kronans rätt till denna
ort, öfverlämnade en del däraf såsom bergsfrälse. Det öfvergick nu till Frumrie
och Ehrenpreus, därefter till Ehrenpreus ensam och vid hans frånfälle 1711 till
hans äldste son Hans.
Från detta år räknar Vedevåg sin tillvaro som egentligt manufakturverk samt
sitt stora uppsving och sin kolossala utveckling.
Hans Ehrenpreus omfattade med lefvande intresse den af Christoffer Polhem
och andra väckta planen att öfverflytta tillverkningen af järn och stålvaror från
handtverkerierna till för ändamålet särskildt inrättade fabriker, hvari vattenkraft
och maskiner kunde komma till användning och det dyra handarbetet möjligast
inskränkas. Jordmånen var för dessa förslag beredd genom Karl XII :s krig, som
beröfvat landet ett stort antal armar och gjort det svårt, nästan omöjligt för
smedsmästarne att erhålla arbetare. Polhem realiserade sin idé genom
anläggningen af Stjernsunds manufakturverk i Södra Dalarne, hvars produkter
hufvudsakligast utgjordes af i valsverk tillverkad tunn plåt och däraf framställda redskap
och husgeråd. Ehrenpreus tog saken mera vidtomfattande. Han önskade vid
Vedevåg skapa ett verk, som skulle fabriksmässigt framställa icke blott alla de
tusende slag smärre artiklar af järn och stål, som dittills gjorts för hand här i
landet, utan äfven allt dylikt som då för tiden importerades från främmande land.
Djärft gick han till verket och sin ärfda betydliga förmögenhet sparade han ej.
Grefve CARL DIDRIK EHRENPREUS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
