- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
90

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

Men när knackningen så hördes för tredje gången, steg han upp, öppnade
dörren och ropade ut i den mörka korridoren: "Hvem är det’?" Då hördes en
graflik och sorgsen stämma svara:

"Vördig herre, det är Eder försvunne rättares röst. Min egen hustru har
mördat måg och gömt min kropp i Österängen. Men min själ får ingen ro,
förrän jag blir lagd i vigd jord. Ack, låt mig begrafvas i Bjurums kyrkogård och
jag skall af tacksamhet varsko en tid förrän Ni själf skall dö. Jag knackar då
såsom i kväll och tredje gången — åtta dagar förrän döden kommer."

Slottsherren lofvade allt och rösten hördes ej mer.

Följande dag kallade han sin fogde upp till slottet, berättade delvis, hvad
som skett o€h befallde honom att styra om en stor skördefest för folket, som
själfva skulle få välja mellan Öster- eller Västerängarna att leka på.

Dagen för skördefesten kom och alla ville gå till Österängen, utom just den
försvunne rättarens änka. Man gick i alla fall dit och under kvällens lopp kom
fogden att liksom af en händelse stöta till en stor rishög, som låg där. Då
stack en fot fram därur. Folket såg detta och snart blef allt riset undanskaffadt
och — där låg verkligen gårdens försvunne rättare, mördad och illa tilltygad.
Det blef stor uppståndelse och slut på festen. Hustrun sökte gömma sig. Detta
väckte misstankar, så att hon blef fängslad.

Rättaren blef sedan ordentlig begrafd på Bjurums kyrkogård och hustrun
öfverbevisades snart om sin ogärning, hvarefter hon dömdes till döden och af
rättades.

Åren gingo emellertid och hela spökhistorien hacle nästan fallit i glömska.
Konungen hade sändt ifrågavarande Soop med ett förtroendeuppdrag till
Finland. En kväll, när han satt där i Finland på sitt rum, fick han ånyo höra den
alldeles särskilda knackningen. "Jaså", tänkte han, "jag blir varskodd för
döden. Då är bäst att skynda hem och beställa om mitt hus. Gud vare min
själ nådig !"

Andra dagen seglade han åter till Sverige och på åttonde dagen därefter
kom han till Stockholm. Där hörde han den andra knackningen.

Sedan han gifvit konungen besked om uppdraget, som uträttats, så mycket
som möjligt var, påskyndade han sin hemresa. Slutligen nådde han sitt kära
Bjurum och var glad att vara hemma igen.

Redan första kvällen efter hemkomsten hörde han den tredje knackningen.
Så tapper han än var, härdad i många vapenduster och skärmytslingar, blef
han ändå litet kuslig till mods, ty nu var säkert, att han blott hade åtta dagar
kvar att lefva. Han fick brådtom att skrifva sitt testamente och ordna allt
annat, som behöfs, för den som känner att han skall dö.

Slutligen kom den åttonde dagen.efter den sista knackningen. Stora Bjurums
herre, som väl insåg hvad som förestod, satt hela dagen i sitt rum och skref. I
skymningen på aftonen åkte en kaross med några af grannherrarne upp på
gården. De blefvo som vanligt gästfritt mottagna, men värden såg förströdd ut
och bad dem ursäkta, att han måste skrifva en stund till, innan han kunde få
ägna sig å sina gäster. När ungefär en timme gått, slutade han och sade, i
det han lade in det skrifna i en af sina skrifbordslådor: "Jag känner mig så
underlig till mods i kväll, som om något särskildt skulle handla. Om så sker,
kanske förklaringen finnes här, i hvad jag skrifvit — därvid pekande på
skrif-Dör dslådan —, nu skall jag säga till om några förfriskningar."

I detsamma gick han så ut ur rummet, men ögonlicket därpå hördes ett
skott.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free