- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
116

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

Örebro kompani, som på Närikes regemente varit det tredje kompaniet på
T. bataljon, blef på det nybildade Lifregementet till fot det fjärde, under det
att de tre första kompanierna utgjordes af manskap och rusthåll från förra
grenadj ärkåren. Kompaniet hade dock väsentligt ombildats vid regementets
omorganisation, ity att dess numerär afsevärdt ökats genom att de förut omnämda
38 Västmanlandsnummerna lades dit, men blott 8 af Örebro kampanis gamla
rotar, nämligen 3 från Ånsta och 5 från Tysslinge socknar, öfverflyttades till
Västra Närikes kompani af det nya regementet. Dess gamla förläggning blef
äfven härigenom betydligt förändrad och fick en förskjutning åt nordost, ty de
38 Västmanlandsrotarne voro belägna inom Fellingsbro, Näsby och Ervalla
socknar, hvilka förut legat utom Närikes regementes förläggning.

Närike och Värmlands regemente räknar sin härkomst från paragraf 31 i
1634 års regeringsform, hvilken bestämde det inhemska krigsfolkets indelning
i regemente och fördelning på de olika landskapen, men kan äfven räknas något
längre tillbaka, eller till 1623, då en sorts regementsfördelning gjordes af Gustaf
II Adolf, i det att ban sammanförde de förutvarande fännikoirna till 10 s. k.
storregementen, hvilka skulle hvardera uppgå till en styrka af 3,600 man,
fördelade på 24 kompanier. Fännikornas organisation var ganska löslig; bland
annat varierade deras numerär mellan 200 och 600 man. Af dessa
storregementen skulle ett bildas af trupperna inom Gustaf II Adolfs broders, hertig Karl
Philips, förra hertigdöme. Han hade nämligen året förut blifvit "slagen".
d. v. s. aflidit den 25 januari 1622 i vinterkvarteret vid Narva kort efter
belägringen af Riga och hans hertigdöme bestod af Södermanland, Närike och
Värmland med Dalsland samt Vadsbo och Valla härader i Västergötland. Detta
storregementets styrka uppgick emellertid ej till mera än 2,700 man, fördelade på
21 kompanier, och Södermanlandskompanierna bildade en grupp för sig, som
redovisades särskildt och alla de öfriga en annan grupp; de hade dock till en
början gemensam chef. Efter hertig Karl Philip blef Conrad Techelbor g
befälhafvare för hertigdömets fännikor, men han afled efter en kort tid och
efterträddes 1622 af skotten Alexander Lesslie, en af Gustaf II Adolfs mest
berömda krigare.

Kompanierna benämdes efter sina chefer och dess befäl utgjordes af
kaptenen eller kompanichefen, som ofta var en regementsofficer, 1 löjtnant, 1 fänrik.
1 fältväbel, 1 mönsterskrifvare, 1 sergeant, 1 förare, 1 furerare, 1 rustmästare,
6 korpraler och dessutom 3 trumslagare och pipare, d. v. s. 3 officerare, 6
under-derofficerare, 6 korpraler och 3 spel, tillsammans 18 personer.

Manskapsstyrkan borde uppgår till 150 man men torde endast sällan hafva
uppnått detta antal. Kompaniet delades i sex koTpralskap och korpralskapen
i rotar om sex man och utgjordes vissa korpralskap af pikenerare, vissa af
musketerare.

Genom 1634 års regeringsform blef Närike och Värmlands regemente ett
regemente för sig om 9 kompanier, hvarje med en numerär af 126 man, men
i krigstid ökades antalet kompanier ganska väsentligt, allt efter behof och
tillgång och efter krigets slut återgick regementet till fredsindelningen om 9
kompanier. De tre första benämdes öfverstens, öfverstelöjtnantens och majorens
kompani, ofta med tillägg af namnet. I alla rullor uppfördes manskapet efter
hårades och socknar och härigenom uppkom en viss ortlig indelning, men den
växlade ständigt och först på 1670-talet kan man spåra en fastare form på
kompaniernas förläggningsområden. Tre af dem tillhörde alltid Närike och de sex
öfriga Värmland. Vadsbo och Valla härader hade gått ifrån regementet,
sannolikt vid 1634 års regementsindelning och Dalsland något förut, men med perso-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free