- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
141

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

141

fcill Tynninge i Hallsbergs socken, hvilket han arrenderade några år. På
1870-talet var han en tid förvaltare på Hamiltonska £00 fideikommiss. Därefter
inköpte han en liten egendom nära Pålsboda station, vid namn Fiskmanstorp.
Vörden änkling därstädes 1882, sålde han egendomen och flyttade till Örebro,

Här togs hans tid och stora arbetsförmåga snart i anspråk. Han blef
medlem af drätselkammaren och stadsfullmäktige, ledamot af styrelsen för kemiska
stationen och styrelsen för Örebro läns frökontroilanstalt, var siffergranskare
i Örebro enskilda bank sam statens uppskattningsman för kronoarrendent inom
Örebro län. Därjämte beklädde han från 1867 till sin död
skattmästarebefattningen i Örebro läns hushållningssällskap.

Gift första gången med Olga Magdalena Sofia Öhnell, dotter af rådmannen
i Stockholm Per Öhnell och Agnes Katarina Magdalena Sabelfelt n :r 317; andra
gången med Ida Maria Elisabeth Gripenberg, dotter af kaptenen och
domänintendenten i Uppsala län Karl Fredrik Wilhelm Gripenberg n :r 931 och Anna
Elisabeth von Gall.

Död 1895 och begrafven på Sköllersta kyrkogård.
1893—1889 :

Schröder, Carl Hildebrand, född 1839, son af kyrkoherden i Visnums socken
Värmland, kontraktsprosten Olof Hildebrand Schröder och Eva Lovisa Godholm
från Karlstad.

Student i Uppsala 1857 och samma år furir vid Närikes regemente,
underlöjtnant 1859, löjtnant 1868, kapten 1876, chef för Örebro kompani 1883, majors
afsked 1889.

Schröder ägnade sig tidigt åt landtbruk och innehade inspektorsplatser på
några ställen, tills han år 1874 jnköpte och bosatte sig på den Heijdensköldska
egendomen Ringaby i Ödeby socken af Örebro län. Här lefde och verkade han
aktad och ansedd i 28 års tid eller till 1902, då egendomen försåldes. Han flyttade
nu till Stockholm, men vorden änkling redan följande år lämnade han Stockholm
1904 och bosatte sig invid Filipstad, där han inköpte villan Bellevue.

Schröder var mycket uppburen i såväl militära som civila kretsar på grund
af sin stora duglighet och arbetsförmåga äfvensom för sitt vänsälla humoristiska
väsende, som kanske för den, som ej kände honom, någon gång kunde förefalla
doldt under en sträf yta. Som indelt kompanichef var han en prydlig typ, högrest
och ståtlig samt utrustad med en väldig kommandostämma, sträng och rättvis^
men alltid ömmande för sina soldater och underhafvande, äfven när de försyndat
sig och fått sina "fiskar varma" ; han efterlämnar minnet af en sällsynt
hjärte-god människa.

För kommunala och praktiska värf var han mycket intresserad och han var
däri också mycket anlitad. Förutom ett flertal kommunala uppdrag i sin
hemsocken var han ordförande i Glanshammars härads allmänningsstyrelse, ledamot
af hushållningssällskapets förvaltningsutskott, en lång följd af år landstingsman
samt ledamot af riksdagens Första kammare 1894—1899. Han var därjämte
styrelseledamot och stor delägare i Hiddarhytte aktiebolag och Frövi
trämassefabrik m. m. och slutligen bör äfven framhållas, att han var en mycket
verksam och ifrig frimurare. Som en kuriositet kan anföras, att han var den siste,
som burit Närikes regementes uniform och därvid tillgick sålunda, att när
Närikes regemente och Lifregementets grenadj är corps 1893 sammanslogos till
Lifregementet till fob, blef Schröder, då han kort därefter vid riksdagens öppnande
jämte öfriga medlemmar af Första kammaren uppvaktade konung Oscar II,
tillfrågad af konungen, huru han tyckte om det nya regementets namn. Schröder
svarade då, att namnet vore mycket lyckligt funnet och att allt vore bra, om
blott, han själf ej nu blefve tvungen att afgå ur reserven, enär han ej ville af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:42:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strokirk/1/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free