Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
tillerist och att han ärofullt bidrog till detta vapens framträngande i vårt land".
Här skulle rättvisligen kunna tilläggas, att vid Cardells död hade det svenska
artilleriet återvunnit ett länge saknadt anseende och att han förskaffat detsamma
en rangplats i hela Europa.
I "Svenskt Pantheon" säges: "Cardell var den hårde krigaren, som älskar
äran, nämligen segerns blodiga ära framför allt annat i världen och för
densamma uppoffrar han hvad som helst. Hans personlighet gör samma intryck, som det
väldiga vapen han älskade och som passade för hans sinne".
Ett omdöme om Cardell återfinnes i "Minnesbilder i profil" af den
framstående statsmannen och politikern friherre Carl Otto Palmstjerna, född 1790 död
1878. Originalmanuskriptet till dessa profiler förvaras i familjearkivet på Skenas
i Södermanland och innehåller en mängd i korta kraftiga uttryck af honom
tecknade karaktäristiker öfver hans mera framstående samtida. Om Cardell läses :
Friherre CARL von CARDELL
född 1764, död 1821, generalfälttygmästare.
Tysk född, lycksökare som gjorde skäl för sin framgång. Införde ridande
artilleri i vår armé och bildade det åkande. Tapper och oförskräckt, stundom
oför-ståndig; satte sitt vapen (artilleriet) framför rättvisa, framför lydnad emellanåt.
Lyckades emellertid som militär att uträtta något varaktigt inom vapnet.
Såsom enskild man var han ej högaktad.
Cardells förnämsta verk torde vara införandet af förbättrad undervisning för
artilleriets underbefäl samti inrättandet af artilleri-läroverk för officerare vid
Marieberg 1818. Denna läroanstalt, hvars tillkomst uteslutande var hans verk, var
föremål för hans synnerliga intresse och där föreläste han själf ända till sin död,
som inträffade i Stockholm 17 september 1821.
Gift 1789 med Carolina Fliess i hennes andra gifte, död 1821 kort före mannen.
Hon var dotter till bankiren Fliess i Berlin samt änka efter kaptenen Carl von
Runkel.
Cardell var barnlös och han slöt själf sin ätt och vapnet krossades af
generalmajoren af Tibell, som därvid höll en längre personalia öfver honom, hvilken finnes
tryckt i Stockholm 1821 hos Carl Deleen.
Han ligger begrafven ,på Ladugårdslands, nuvarande Östermalms kyrkogård
i Stockholm och på grafvården läses :
Här stoftet, i häfderna minnet af
CARL von CARDELL.
Djupt var hans insigt i krigarens
vetenskap. Med hjältens mod utförde
han dess värf.
En af hufvudstadens gator har till minne af honom fått namnet Cardellgatan,
nämligen den korta gata, som utgår från Sturegatan midt för Humlegården och
som löper paralellt och midt emellan Kommendörs- och Linnégatorna samt
utmynnar vid Brahegatan.
¾- ¾- *
För sin samtids bredare folklager framstod Cardell nästan som en dämon och
han betraktades af clen stora massan med skygg bäfvan, detta tillföljd af hans
otyglade sedeslöshet och hans brutala råhet. Om "himlens skepelse" vid hans
begrafning samt om järtecken och spökerier vid hans graf gingo länge man och
man emellan hemska berättelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
