- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
188

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

fänrik vid Vargeriugen af Björneborgs regemente vid aderton samt förste
adjutant vid 20 års ålder. När kriget 1788 utbröt, var han stabsadjutant hos konungen
samt kapten i armén endast 23 år gammal, en sålunda ovanligt snabb karriär.

Men dessa framgångar skulle dock snart förbytas till skarn och vanära. Ladan
omfattade med ungdomlig, ifver det Sprengtportenska själfständighetspartiets
mot Sverige förrädiska program, hvilket afsåg att lösrycka Finland från Sverige
och att bilda en själfständig finsk stat under Rysslands beskydd. Han deltog med
lif och själ uti de ränker och stämplingar, som omgafvo Gustaf III isynnerhet från
adelns sida, och när den vanärande katastrofen vid Anjala inträffade, var han en
af de mest komprometterade bland konspiratörerna. Visserligen räddade han sig
från de direkta följderna af sin lättsinniga obetänksamhet, i det att han lyckades
undkomma och fly till Ryssland, men han affördes ur regementets rullor som
rymmare. Därjämte dömdes han 1789 förlustig sin innehafvande tjänst, jämte gods
och adliga rättigheter, äfvensom att mista lifvet, när han ertappades, och hans
namn skulle* anslås på pålen i Stockholm, Åbo och Vasa.

Utan tillgångar försökte han till en början i Ryssland att lifnära sig med handel,
men utan framgång. Därpå tog han anställning på en grefve Soltikoffs egendom
som förvaltare. I slutet af år 1790 lyckades han vinna anställning i rysk tjänst
som kapten och följande år placerades han vid Naseheburgska infanteriregementet.
Samma år tranporterades han till Narvska regementet och han blef därjämte flygel
-adjutant hos tronföljaren, sedermera kejsar Paul. Han deltog i polska kriget 1794
under Polens tredje delning och erhöll afsked från krigstjänsten 1795, då
han fick en civilanställning.

Men först långt därefter, eller år 1808, började lyckan åter le mot honom. Han
erhöll nämligen anställning vid utrikeskollegium i Petersburg som
guvernements-sekreterare och åtföljde i egenskap af direktör för öfverbefälhafvarens, general
Buxhoefden, civila kansli ryska inryckningen i Finland samma år. Jämte J. M.
Sprengtporten var han nu mycket verksam vid utarbetandet af dessa många
proklamationer och skrifter, hvilka general Buxhoefden lät sprida omkring öfverallt
i landet. Det var på Ladaus förslag och tillskyndan, som det påbjöds den 8 maj
1808, att finnarne skulle svärja trohetsed till kejsar Alexander, oaktadt landet
lydde under svensk domvärjo och visserligen var utsatt för en rysk invasion, men
ännu långt ifrån underkufvadt eller af träd t af Sverige till Ryssland.

Till en början voro dessa proklamationer affattade i mycket milda ordalag
och uppfyllda af löften. En proklamation i juni 1908, ställd till "H. Maj :t
Kejsarens af Ryssland älskade trägna inbyggare af alla Stånd uti den nu eröfrade
provinsen Finland", lyder sålunda:

’’Talrika folkslag lefva uti lugn, lycklige under war spiras beskydd.. Hvar och
ens sällhet och välfärd är för wårt hjärta lika dyrbart. Äfven Ni utgör nu en del
utaf wårt rike ; I hafven därigenom förvärfvat lika rätt med dem till war omsorg
och välvilja. Ert gamla lands författningar och privilegier skola heligt
vidmakthållas. Därnäst framställes för Eder idoghet och flit ett nytt fält. Under
Rysslands mäktiga beskydd blifva ert åkerbruk, eder handel och edra näringar till
rikedom och välmåga nya källor, hvilka därigenom lifvas och utvidgas."

De^¾sa löften hade dock ej i tillräcklig grad åsyftad verkan, ty allmogen reste
sig mångenstädes till försvar af hus och hem och de ryska proklamationerna
började nu föra ett annat språk. En dylik från slutet af 1808 må anföras :

[-Publication-Sedan-]

{+Publication-
Sedan+} Dess Excellence, En Chef commenderande Hans Kejserliga Majestäts
Armé uti Finland. Krigs-Gouvernören uti Liff. Est och Curland, Riddaren af alla
Kejserlige Ryska och Kongl. Preussiska ordna.v samt Commendeuren af den Helige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free