- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
233

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÄTTEN APPELBOM.

Denna ätt härstammar i rätt nedstigande led från en urgammal förnämlig
västgötasläkt, som först spårades i urkunder från midten af 1300-talet- Redan då var
den mycket betydande och det är väl därför sannolikt, att dess härledning går vida
längre tillbaka i tiden. Helt säkert kommer detta att framträda, när våra
medeltidshäfder, hvilka ännu i genealogiskt och personhistoriskt hánseiende äro
jämförelsevis obetydligt utforskade, hinna att blifva djupare och mera omfattande
bearbetade.

Ätten benämdes "Vånga-släkten" och förde ett va-pen med tre rinnande
strömmar i skölden och två horn på hjälmen. De delades i sex grenar, nämligen
herrskapen till Badehult, Ljusefors, Stora Vånga, Hinsekind, Bryneslöf och Näs. Af
dessa ställen är Ljusefors beläget i Östergötland vid Motala ström och Hinsiekind
i Småland i trakten af Vernamo ; de öfriga ligga i Västergötland. Stora Vånga,
hvilket betyder ?’de stora åkertegarne", var en by i Vånga socken och Skånings
härad, halfannan mil från Skara och släkten fick namnet "Vångasläkten", enär
denna gren af densamma är den i historien mest framträdande.

Vid Vånga finnes ett mycket beaktadt forntida minnesmärke, nämligen
lagman Lumbs eller Lumbers grafhög. Han nämnes i häfderna, som Västergötlands
förste lagman och som den där gjorde en samling af västgötarnes domarregler,
hvilken benämnes Lumbs lag och är den äldste af alla landskapslagarne. I
häfderna förtäljes äfven, "att han var född i Vångum och där ligger han i en kulle,
förty han var en hedning. Kanhända har Vånga-släkten sitt ursprung från honom.

Den förste kände medlemmen af Vånga-släkten är Simon à Vapn, eller
väpnaren Simon, som lefde vid åren 1350—1370 och nyttjade det ofvan beskrifna
släktvapnet. I Fryxells "Vermelands slägtbok" anfördes han att vara densamma
som Simon Christoffersson af Stråiesläkten och gift mied Elin Joansdotter Blå,
men detta är mindre sannolikt, och har troligen uppkommit genom likheten i namn
och tid.

Hans ättling i femte led Harald Månsson till Stora Vånga var född i Nylöse
eller Ny Lödöse Hed och nämnes som "en förnämlig man af släkt och stånd." Han
hade tvänne söner Magnus Haraldi och Bengt ’Haraldsson.

Magnus Haraldi blef efter idkade studier och erhållen magistergrad, sedan
den af konung Kristian II tillsatte biskopen i Skara, Teodor Slagheck, bortrymt
1522, af capitelmännen (domkapitlet) vald till dennes efterträdare. Han blef af
dåvarande riksföreståndaren, sedermera konung Gustaf I Wasa, hos påfven
Hadrianus IV rekommenderad till biskopsämbetet i Skara, hvarigenom han äfven blef
svenskt riksråd. Påfven utnämde dock 1526 Fransiscus de Potenna därtill och
denne fick äfven kardinalens Laurentii Compagnii föremäle för sig hos konungen.

Det oaktadt utöfvade Magnus Haraldi biskopsämbetet i Skara. Han
samtyckte nämligen, däitill nödd och tvungen, som Electus i Skara 1527 till Västerås
recess om kyrkogodsens indragning och reformation, hvarigenom han måste afstå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free