Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
och därför efter sin man ur landet, medtagande all sin egendom. Sina båda
söner Johannes Benidtcti och Harald Bengtsson lämnade hon emellertid kvar
och dem lät konung Gustaf I Wasa uppfostra.
Johannes Benedict var född 1519 på Kollandsö i Vänern. Han blef 1564
kyrkoherde i Sänestads församling af Skara stift, men fördrefs tio år därefter
därifrån af konung Johan III, enär han motsatt sig lithurgien, och lefde sedan
i två år på det lilla hemmanet Lattemyra i Berga sockten i Vadsbo härad. Han
beskyddades dock af hertig Carl, sedermera Carl IX, till hvars furstendöme
förutom Södermanland, Närike och Värmland äfven hörde Vadsbo och Valle
härader i Västergötland och sattes af honom 1577 till kyrkoherde i Fägreds socken
i Vadsbo härad. Här afled han 1686 och ligger begrafven i kyrkan. Han och
hans efterkommande innehade i nästan oafbruten följd Fägreds pastorat ända
till 1732, d. v. s. i öfver 150 år. Gift med Catarina Töresdotter.
Hans son Haraldus Johannis, kyrkoherde i Fägred efter sin fader samt
prost öfver Vadsbo kontrakt, antog namnet Fegræus och denna släkt fortlefver
ännu. Hans äldste son, Johan Fegræus. landshöfding i Södermanland,
introducerades 1632 på riddarhuset med namnet Strömfelt och upptog Vångasläktens
gamla vapen och dennes brorson landshöfdingen i Östergötland Håkan Fegræus
adlades 1675 med namnet Fägerstjerna.
I midten af 1700-talet blefvo tre bröder Fegræus militärer och anlade då
namnet Fägerborg, men alla tre afledo utan att bilda familj, hvadan detta namn utdog
med dem själfva. Dessa trenne bröder voro Johan Gustaf, född 1731. död 1801 på
sin egendom Vahlsta i Askers socken i Närike och begrafven på Askers
kyrkogård, där hans grafsten ses, kornett vid Lifregementet till häst; A lexander
Magnus, född 1734, död 1772 på sin egendom Högsäter i Asker och likaledes
begrafven i Askers kyrkogård, där hans grafsten ses, kapten. Dessa båda bröder
utmärkte sig under sjuårskriget mot Preussen i slaget vid Prentzlow den 4
september 1760 samt voro de första, som hemförde och planterade potatis i Närike.
Den tredje brodlern Axel Harald> var kvartermästare vid Lifregementet.
Något ytterligare känner man ej om honom och sannolikt stupade han helt ung
under sjuåriga kriget. På Fägerstjernska stamtaflan å Riddarhuset finnes han
emellertid upptagen.
Den ur riket 1529 förrymde Bengt Haraldssons af Vångasläkten yngste son
var Harald Bengtsson till Surte i Angereds socken och Vätle härad af
Älfsborgs län och Söderby i Fellingsbro socken af Örebro län, där han dog i slutet
af 1570-talet.
Han blef tullskrif vare på Älfsborg 1571; sedermera konung Johan III :s och
slutligen hertig Carls köpman i Lödöse samt sekreterare på Älfsborg. Gift 1570
med Ragnhild Svensdotter, som förmodligen var hans kusin på mödernet. Hon
var dotter till Sven Jonsson i Väster-Vånga, en adelsman som lefde på Johan III :s
tid samt Kristina Lind.
Harald Bengtsson hade tre barn, en dotter och tvänne söner. Dottern Brita
Haraldsdotter, f. 1570; ingick äktenskap med krigskommissarien och lagläsaren
i Värmland Pehr Arvidsson, stamfader för värmlandssläkten Roman samt adliga
och friherrliga ätterna Stierncrantz.
Sonen Bengt Har aids son var häradsskrifvare inom Västergötland 1625; var
gift, men med hvilken är ej kändt. Fick 1615 konungens tillstånd att i sin och
sin hustrus lifstid, fritt från alla utskylder, besitta kronohemmanet Iglaboda,
beläget i Norrunga socken af Gäseneds härad i Västergötland med därtill hörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
