- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Andra delen /
2

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

ÄTTEN ANCKARSVÄRD

Under drottning Kristinas regering inkom till Sverige från Frankrike, som
han på grund af religionsförföljelser måst lemna, en man vid namn Abraham
Couchois och bosatte sig på Långboda i Fellingsbro socken af Vestmanland.
Han inrättade stycke (kanon) och kulgjuterier samt erhöll tillsyn öfver
masugnar och tack jerntillverkningen i orten.

Långboda utgör 1I4 hemman lydande under Finnåkers bruk, hvilket
grundlades af Louis De Geer under 1600-talets förra hälft. Efter De Geers timade
frånfälle 1652 försåldes Finnåker med underlydande af ^ arfvingarne till
öf-verguvernören och riksrådet, friherre Gustaf Soop till Limingo. Efter hans
död 1679 gick det i arf till hans son öfverstlöjtnanten, friherre Mathias Soop
och dennes systrar. Gustaf Soop anlade 1666 viel Långboda en masugn med en
årstillverkning af 400 skeppund tackjern; år 1675 hette masmästaren der Per
Andersson.

Konung Karl XI besökte under Gustaf och Mathias Soops tid flera gånger
Finnåker och från hans många jagter derstädes bevaras en berättelse, som
lemnar ett talande exempel på, huru en tradition kan uppstå och i långliga
tider bestå, tills den historiska forskningen obevekligt af lif var densamma.
Berättelsen lyder sålunda:

»Konung Carl XI var en gång ute på liar jagt på Långboda egor under
Finnåker. Innan han hunnit skjuta något, träffade han en vallpojke, hvilken
han frågade:

»Har du sett någon hare i dag?»

»Ja, nog har jag det», svarade pojken, som ej visste, att det var
konungen, »men inte skjuter du några Långboharar.»

Konungen gick vidare och om en stund sköt han en hare. Snart träffade
han ånyo pojken, visade honom haren och sade:

»Ser du, jag knep en ändå.»

»Ja då var Långbohararne inte mörna än», (vakna än) svarade pojken.
Konungen tyckte om svaret och tog pojken i sin tjenst. Han fick tillfälle att
utmärka sig, antog namnet Mörner och blef stamfader för Mörnerska ätten.

Nu härstammar som bekant den svenska släkten Mörner från en uradlig
tysk ätt von Mörner från Brandenburg, af hvilken redan i slutet, af
1500-talet under Carl IX :s tid en släktgren inkom till Sverige.

Abraham Cuchois son Peter Abraham, Cuchois, född 1663 i Långboda, blef
borgare i staden Nora. hans son Johan Couchois, född 1708 i Nora, var
brukspatron på Högfors bruk i Karbennings socken i Vestmanland och lefde ännu
1777. Han ändrade sitt släktnamn till Cosswa såsom lättare för svenskt uttal.
Detsamma gjorde äfven hans tvenne systrar Sara C oss tv a, född 1693, död 1776,
gift 1717 med sämskmakaren i Stockholm Georg Münster eller Mönster samt
Christina Cossiva, död barnlös 1776, gift första gången med skepparen i
Stockholm Carl Finsenhagen, drunknade 1729; gift andra gången med
kofferdikap-tenen Gabriel Askbom, dödsskjuten 1750 på hemresa från Lissabon af jen
kapare.

Johan Cosswa ingick äktenskap med Catarina Lind, dotter till borgaren
i Nora Olof Lind, död 1731 och erhöll två söner:

Michael Cosswa, grefve Anckarsvärd, hvilken ätt nu är utslocknad samt

Magnus Cossiva, som 1787 upptogs på sin broder Michaels adliga nummer
och namn samt blef stamfader för den ännu lefvande adliga ätten
Anckarsvärd N:o 2109 B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:00 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/2/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free