Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 ÄTTEN ANCKARSVÄRD
Denne Hamrin hade förut en följd af år tjenat vid Sorby i Ekeby socken
lios kaptenen vid Nerike och Vermlands regemente friherre Gabriel Djurklou,
född 1780, clöd 1853, enligt ett annat i länsmuseet befintligt äfvenledes mycket
hedrande tjenstebetyg. Ättlingar af Hamrin äro bosatta i Lindes bergslag.
Mikael Anckarsvärd hade i sitt äktenskap sju barn, af hvilka tre afledo
i späda år; deraf en son Michael, född 1789, döcl 1790, de fyra återstående voro
alla söner. Tre af dessa:
1) Carl Henrik
2) Johan Augmt samt
3) Mikael Gustaf blefvo mycket bemärkta och i samhället framstående
män. Den fjerde Otto Magnus, född 1795, nämdes till fänrik vid Svea lifgarde
1811 samt till löjtnant i armén 1814. Derefter emigrerade han till Barthélemy
och derifrån till Brasilien, der han afled 1837.
1) Carl Henrik Anckarsvärd föddes 1782 på Sveaborgs
fästning och afled 1865 i Stockholm. Redan vid tre års ålder
blef han enligt tidens sed minderårig fänrik vid x\rméns
Flotta. Han antogs till kadett vid Karlberg 1795 samt
erhöll 2 jettoner; utexaminerades 1798 och nämdes då till
fänrik vid Svea lifgarde. Ett par år derefter gjorde han en
längre resa till Spanien, Sardinien och Neapel; löjtnant 1803
åtföljde han samma år såsom legationskavaljer sin blifvande
svärfader friherre Carl Göran Bonde på dennes beskickning
till Petersburg. Åren 1805 och 1806 gjorde han med gardet
fälttågen i Tyskland och blef sistnämnda år kapten. Två
år derefter blef han öfveradjutant och major i armén. Vid
krigsutbrottet 1808 anställdes Anckarsvärd som öfveradjutant
hos befälhafvaren för vestra armén generalen af infanteriet Gustaf Mauritz
Armfelt, Gustaf III:s bekante gunstling och han utmärkte sig under
stormningen af Blakiers skans. Af Georg Adlersparre, befälhafvare för denna
armés högra, flygel, sändes han till Stockholm för att knyta förbindelser med de
missnöjda i hufvudstaden och gaf efter sin återkomst till vestra gränsen genom
ett bref till Adlercreutz denne impulsen att redan den 13 mars 1809, innan
Adlersparre med vestra armén hunnit fram till Stockholm, bemäktiga sig
konungens person.
Kort efter den. lyckligt genomförda statshvälfningen blef Anckarsvärd
öfverstelöjtnant i armén; redan nästa år avanserade han till öfverste och
placerades på Nerikes och Vermlands regemente. Detta uppdelades 1812 i tvenne,
nämligen N:o 21 Nerikes regemente och N:o 22 Vermlands regemente och 1813
blef Anckarsvärd chef för Nerikes regemente, hvarjemte han anställdes som
generaladjutant i kronprins Carl Johans stab; han var då ej fyllda 31 år.
Under fälttåget 1813 tillskref han kronprinsen från lägret vid Bernsdorf!’
ett bref af politisk syftning, i nästan hotfull ton, deri han klandrade Carl
Johans ryska politik och uttryckte sitt ogillande af kriget. Detta bref blef
högst onådigt upptaget; det hade anlänt på kvällen och ett krigsråd
sammankallades genast under natten; flere af dess medlemmar tillstyrkte det strängaste
förfarande mot den djerfve brefskrifvaren. Straffet blef, att Anckarsvärd
hemskickades till Sverige under bevakning och förständigades att genast inlägga
ansökan om afsked.
FöTst viel 1817 års riksdag framträdde Carl Henrik Anckarsvärd som
parlamentarisk ledare. Hans betydande politiska verksamhet, som till tiden
sammanfaller med Carl XIV Johans regering, har blifvit olika bedömd, ömsom ett
mål för det mest högljudda pris, ömsom för det obilligaste tadel. Han slöt si;g
till dåvarande riddarhusoppositionen, hvars ledare var kyrkoherden i Sala, prosten,
grefve Fredric Bogislaus von Schwerin, född 1764, död 1834. Denne hade
ÖFVERSTE CARL
HENRIK ANCKARSVÄRD
f. 1782 d. 1865
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
