Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åé
ÄTTERNA VON MALMBORG OCH MALMBORG
tjenstgjorde lian likaledes som ingeniörofficer. År 1814 var han anställd som
topografofficer vid högkvarteret under norra tyska arméns marsch till Belgien
och tillbaka. Han deltog i fälttåget mot Norge samma år, bevistade belägringen
af Fredrikshall, striden vid Kölbergsbron och deltog i förföljandet af fienden
till Onsjö kyrka och Ellinggårcl, hvarefter han verkställde broslagningen öfver
Glommen vid Hafslund.
Efter återvunnen fred deltog han i fältmätningsarbetet i Skåne till 1819,
hvarunder han 1818 aflade clen föreskrifna högre examen för ingeniör officerare
och derefter» nämndes till löjtnant samt 1819 till ordonnansofficer (senare
adjutant) hos kronprins Oscar. Han användes fortfarande till fältmätningsarbete
och deltog i gränsregleringen mot Ryssland 1821—1822. Han förflyttades 1821
som kapten till Lifbeväringsregementet, der han blef major 1829. Under denna
ticl hade han uppgjort beskrifning öfver Carl XIV Johans slagfält, åtföljt
kronprinsen på en utrikesresa, 1824—1826 varit attaché vid beskickningen i
Konstantinopel och gjort vidsträckta resor i Österlandet.
Under sin vistelse i Konstantinopel målade han en hel serie
utomordentligt väl utförda akvareller, hvilka ännu finnes i behåll och förvaras af hans
efterkommande anförvanter.
År 1826 var han anställd vid Svenska ambassaden i Ryssland och bevistade
derunder lägret vid Moskwa samt 1827 sändes han på en beskickning till Wien.
Der fick han tillfälle, enligt en i slägten bevarad berättelse, att göra svenska
ministern vid Österrikiska hofvet grefve Carl Gustaf Löwenhielm en afsevärd
tjenst. Denne hade nämligen beslutat att med hennes eget samtycke enlevera
en ung furstinna von Suchtelen och Malmborg hade åtagit sig att fungera so"m
kusk. Allt var klappadt och klart och Malmborg hemtade på utsatt ticl den
sköna i hennes hem, men i stället för att föra henne till aftalad plats, körde
han i mörkret några slag gatorna rundt samt återvände till hennes palats och
bar henne trots hennes energiska moståncl uppför trapporna. Löwenhielm lär,
sedan han tagit sitt förnuft tillfånga, varit honom mycket tacksam.
Till major viel Vermlands regemente nämndes Malmborg 1831 och följande
år blef han öfverstlöjtnant samt 1840 regementets öfverste och chef. Under
sin chefstid förde han efter utnämningen till generalmajor 1849—1850 befälet
öfver clen till Schleswig sända svensk-norska besättningskåren. Den 21
november 1856 lain ande han regementet för att öfvertaga befattningen som
generalbefäl haf vare i 3. militärdistriktet, från hvilken han mecl generallöjtnants grad
erhöll afsked 1862.
En episod från kommenderingen i Schleswig, utvisande hans förmåga att
föra befäl och ingifva respekt för sina befallningar, berättas ännu idag.
Den 3 oktober .1849 gjorde Malmborg en inspektionsresa till staden
Apen-racle, en vid denna ticl helt obetydlig ort i Schleswig. Kommendanten derstädes
rapporterade till Malmborg, att stadens invånare blifvit häftigt uppretade
genom att den tyskfödde postmästaren nödgats afflytta och blifvit ersatt af en
dansk och derför hade beslutat att uppföra en konsert bestående af s. k.
kattmusik utanför den nya tjenstemännen fönster nästkommande natt. »Det blir
ingenting af med det», dekreterade Malmborg lugnt, »skicka hit borgmästaren».
Stadens borgmästare, hvars namn var Schouw, infann sig med andan i
halsen och clen svenske generalen befallde honom att förbjuda clen olagliga och
slyngelaktiga demonstrationen. Men det ville ej Apenrades juridiska styresman
gå in på. Efter hans uppfattning skulle det blifva ett angenämt skämt och
han vägrade att efterkomma Malmborgs önskan.
»Nå», sade generalen, »det är bra». Kommendanten beordrades i alla fall
att medelst starka patruller med skarpladdade gevär och påskrufvade bajonetter
hålla gatan utanför posthuset fri och så ber jag Er, fortsatte han vändande sig
till borgmästare Schouw, »att till befolkningen framföra min hjertliga önskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
