Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en tomt i Vesterås. Hon var gift tre gånger, 1. med Johan Bengtsson
Schougaard, 2. med sin syssling friherre Arvid Gabrielsson Oxenstjerna till Eka
och Lindö, född på 1540-talet och död barnlös på 1580-talet. Han lefde utan
tjenst och egde Aspenäs i Öster Wåla socken i Vestmanland, 3. år 1588 med
kammarjunkaren hos hertig Carl Nils Knutsson Posse till Gäddeholm i Ihrstads
socken i Vestmanland och Främmestad i Söne socken i Vestergötland, född 1558,
död 1627. Han introducerades 1625, då riddarhuset instiftades, för sin ätt
under nummer 14 i dåvarande riddarklassen. Han var medlem af den domstol,
som föregick Linköpings blodbad 1600, men tre år derefter började han frukta
att liksom sina närmaste anförvandter sjelf blifva ansedd som Sigismunds
anhängare, hvadan han flydde till Norge, derefter till Danmark och Polen. Han
förverkade då sina gods men återfick dem, när han 1621 erhöll tillstånd att
återkomma till riket.
Arvid Trolles andra dotter Anna, död 1608, fick i arfskifte 1551 efter
sina föräldrar Aspenäs tillika med 127 hemman, 3 mjölkvarnar och Riddartomten
i Uppsala. Hon var gift två gånger, 1. med ståthållaren och riddaren Knut
Haraldsson (Soop N:o 10) till Frötuna i Fellingsbro socken af Örebro läns
Vestmanlandsdel, i hans andra gifte. Han stod i stor gunst hos Konung Erik
XIV och dubbades till riddare vid dennes kröning 1563. Blef legat hos
Ständerna i Norge 1563 samt höfvidsman för allt krigsfolk i Norrland. Som sådan
inföll han samma år med en här i Norge, eröfrade Jemtland och Härjedalen,
hvilka då voro norska landskap och blef 1564 ståthållare öfver dem samt
öfver en stor del af Norge, men råkade kort derefter i onåd hos konungen och
afsattes; 2. med häradshöfdingen i Rasbo härad i Uppland Lage Axelsson Posse.
Arvid Trolles tredje och yngsta dotter Beata, död 1594, ingick äktenskap
tre gånger, 1. med Bengt Månsson Some till Vesterby i Östergötland, död 1571,
son till den bekante amiralen och sjöhjelten Måns Svensson Some, född i slutet
af 1400-talet, död 1573 och Anna Bjelke, 2. med Tönne Göransson af
Högsjögårdsslägten från Vestra Vingåker i Södermanland. Han erhöll 1592
sköldebref med vapen: »En gyllene halfmåne mellan två sexuddiga försilfrade
stjernor i blått fält, på skölden en öppen tornérhjelm, på hvilken står en sexuddig
stjerna af silfver; hjelmtäcket och kransen blå och hvita». Han blef ståthållare
på Stockholms slott 1594, på Åbo slott 1601, på Keksholm och öfver hela
dess län 1610, afsked för ålderdoms skull men åter ståthållare på Nyslott
1613, död barnlös och utgick ätten på svärdssidan med honom samt blef hans
vapen upphängdt i Sagu kyrka i Finland, 3. med Knut till Gäddeholm i
Vestmanland.
Arvid Joachimsson Trolle efterlemnade ingen son, hvadan Trolleätten
utslocknade i Sverige vid hans timade frånfälle 1549. Först mot slutet af
1600-talet inkom en gren af densamma från Danmark och blef bofast i Skåne, som
kort förut, eller genom freden i Roskilde 1658, blifvit en svensk provins. Den
introducerades på riddarhuset 1689 med nummer 36 och erhöll friherrlig
värdighet 1816 enl. 37 § regeringsformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
