Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTTEN BARK1IUSEN
149
älclrar voro kronofogden och brukspatronen på Siklå eller Riddarhyttan i
Vestmanland Simon Funck till Skärviken (broder till assessoren i Bergskollegium
Johan Funck, nobil. Funck N:o 826 till Garpenberg, Dormsjö m. m.) och Anna
Hansdotter. Vörden enka 1691 ingick hon följande år ånyo äktenskap mecl
öfverinspektören, faktorn vid Arboga
harnesk och Örebro gevärsfaktorier Hans Preuss,
nobil. Ehrenpreus N:o 1313, föclcl 1636, död
1711, i hans fjerde gifte.
I sitt första äktenskap hade Barkhusen
två döttrar Malin och Kristina samt en son
Johannes. Malin Barkhusen blef gift mecl
kaplanen i Arboga Johan Kumblæus i hans
andra gifte. Han var kaplan i Arboga 1658
—1673, då han blef pastor i Möklinta
församling i Vestmanland. Mecl Malin
Barkhusen fick han i hemgift 100 specieriksdaler
och 25 dukater i morgongåfva och räknades
genom sitt gifte till stadens patricier.
Magistraten skänkte honom äfven en tomt vid
Vesterlånggatan i Arboga. Detta ansågs som
ett kryperi för hans svärfader. Kumblæus
var god predikant och framstående musiker
men disharmonisk i samlifvet, hvilket ådrog
honom ständiga leclsamheter. Mecl sin pastor,
Georg Vintrosius, född 1602, clöcl 1685, lefde
lian i ständig oenighet. I Möklinta ansågs
han arbeta mera på boställets än på själarnes
vård.
Hans Barkhusens andra dotter Kristina (Kjerstin) Barkhusen är begrafcl i
Axbergs l^rka jemte sin make Sebestian Geijer, föclcl 1634, clöcl 1701 på Dylta.
Han var son till ätten Geijers förste medlem i Sverige Kristoffer Geijer, clöcl
på 1650-talet och begrafcl i egen graf i Lindes kyrka. Han inkom 1623 till
Sverige från Nürnberg och var en af de många bergskunniga män, som Gustaf
II Adolf inkallade för att upphjelpa svenska jernhandteringen och införa
modernare och bättre tillverkningsmetoder. Geijer blef bergmästare i Lindes och
Ramsbergs bergmästarclöme samt erhöll burskap som borgare i Lindé 1646.
Han fick 1667 privilegium att upptaga och reparera hammaren vid Östra. Bohr
i Lindesbergs bergslag. År 1681 underrättar han »de ärlige och förståndige
männen i Bergslagen», att han blifvit bergmästare; afsattes 1688 derför att han
»låtit något af sin egen koppar gå vågen förbi, hvarigenom kronans intressen
försnillades»; blef slutligen direktör öfver Dylta svafvelbruk.
Ätten Geijer, som i Sverige är ganska talrik, anses ursprungligen
härstamma från Tyskland och skall cler hafva hört till cle adliga ätterna. Den förde
i vapnet en gam, hvilken var än gyllene än svart. Namnet Geijer är taget
efter ofvannämnde sköldemärke.
Hans (Henrik) Barkhusens son i första giftet Johannes Henrik Barkhusen
berättas under barnaåren hafva gått klädd i kyller på Arboga gator. Mecl
tiden fick lian se sig vida omkring i verlden och genomreste Tyskland, Holland
och Belgien, vann rykte för stor lärdom och stod i gunst hos konung Carl XI,
till hvilken han ofta var inbjuden på Kungsör. Han tillträdde’ efter sin fader
borgmästarsysslan sannolikt 1672 och synes hafva ärft dennes affärsgeni men
ej till sin lycka. Han anklagades 1691 för att under förebärande af ovisshet
om 1677 års löns åtnjutande mot halfva lönebloppet hafva tillhandlat sig cle
andra staclsembetsmännens hela årslöner och sedan strax derefter af stadskassan
BRITA SIMONSDOTTER FUNCK
f 1655 d. 1716.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
