Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖREBRO-ARBOGASLÄGTEN L UN V BORG
159
rikas vestkust samt Kina och Australien. Strax efter Krimkriget slut
engagerades han af ett konsortium i Boston för att vid Sevastopol taga upp under
kriget sänkta krigsfartyg.- Denna expedition företogs enligt kontrakt mecl clen
ryska, regeringen och han måste under arbetets gång flera gånger fara mecl
skjuts genom hela Ryssland från Sevastopol vid Svarta hafvet till Petersburg,
ty några jernvägar funnos ännu ej i. Ryssland. Af ryska regeringen erbjöds
han en framstående befattning vid den ryska flottan, men han afböjde anbudet.
Efter fullgjordt värf vid Sevastopol afseglade han mecl bergningsflottan
till Konstantinopel och var nära att förlisa på Svarta hafvet viel mynningen
af Bosporen. Han hade nämligen råkat komma in i en svår snöstorm, som
gjorde clet omöjligt att noggrant bestämma läget af inloppet, men under cle mest
kritiska ögonblicken lyckades han uppfatta en glimt af några stjernor, hvilka
vägledde honom, så att allt gick lyckligt. Många fartyg i samma läge som
lians förliste mecl man och allt nära Bosporen under denna hemska natt,
deribland fyra stora ångare.
I Konstantinopel hedrades Lundborgs flotta mecl ett besök af sultanen
Abdul Mejecl, som blef så förtjust i bergningsattiraljen, att han anbefallde
inköp af alla cle fartyg som voro utrustade dermed samt tilldelade Lundborg
kom-mendörstecknet 1. klass af Medjidieorden.
Efter återkomsten till Amerika en tid derefter i slutet af år 1858 blef
Lundborg amerikansk medborgare. Under hela sitt vexlingsrika lif hade hans
håg alltid varit riktad åt vetenskaplig forskning serskildt åt allt, som rörde
skeppsbyggnadskonst. Han beslöt nu att lemna sjölifvet för att uteslutande
egna sig åt vetenskapen och detta blef hans uppgift under cle sista 40’ åren
af lians lefnad. Hans arbeten och experiment inom skeppsbyggnadskonsten
hafvao förutom otrolig möda äfven slukat en hel förmögenhet.
År 1883 förevisade lian några resultat af sina undersökningar för Förenta
Staternas sjöförsvarsdepartemcnt och föl kongressen, i afsigt att få ett fartyg
bygdt i enlighet mecl dessa vetenskapliga rön och dessa jemte dithörande
ritningar befordrades till trycket af dessa korporationer.
En af cle vigtigaste uppfinningar, som Lundborg gjort och hvarpå han fick
patent i Förenta Staterna .1.888, rör inneslutande af axlarne till
dubbelpropell-rar inom fartygsskrofvet. Denna konstruktion användes vid hans clöcl af cle
flesta oceanångare och öfverhufvud taget af alla fartyg försedda mecl
dubbel-propellrar. Den lemnar bland annat fördelen af större hastighet, ökadt
deplacement samt större stadga genom att clen reducerar rullningen vid sjögång.
Den frejdade svenskfödde kaptenen John Ericsson sade någon tid före sin
döcl 1889 till sin vän Lundborg: »Carl, du är clen ende man, som kan lösa
hemligheten mecl skruf propellern och problemet testamenterar jag till dig».
Hvad Jolin Ericsson härmed velat säga var detta, att alltsedan han sjelf infört
propellern i praktisk bruk, hvilket skedde 1843, då amerikanska fregatten
»Princeton» gick af stapeln, alltsedan dess hade knappast något ytterligare blifvit
kändt om lagarne för propellerns verkan. Som bekant gaf »Princetons», det
första propellerförsedcla fartygets framträdande, uppslaget till fullständig
omläggning af alla länders sjöförsvarsväsende.
Alla ansträngningar af framstående vetenskapsmän i propellerfrågan hade
blifvit resultatlösa under nära 50 års ticl. Lagarne för propellerns för olika
Fartyg bäst lämpade proportioner i afseende på diameter, lutningsvinkel,
storlek och form af bladen m. m. hade hittills förblifvit okända. Och dock måste
det finnas lagar, hvilka bestämde detta, derom var Lundborg fullt öfvertygad.
Han var dock tveksam om sin egen förmåga att lösa detta svåra problem, men
eggad af sin verldsberömda snillrike väns uttalade önskan beslöt han sig dock
till sist för att gripa sig an dermed. Efter mångårigt allvarligt arbete hade
han lyckats föra denna fråga till en lösning, hvilken enligt fackmäns utsago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
